Annons
X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Hur gick det egentligen till när man åt kött i förfluten tid? I Hollywoodfilmer är det gott om helstekta grisar och vilt, men på moderna medeltidsgillen är det desto vanligare med saltat och kallt kött. Hur åt man i verkligheten?

I redogörelser för måltidskultur under medeltiden får vi sällan mer information än att köttet antingen inmundigades stekt eller kokt. I vissa fall – exempelvis i elakt skvaller om särskilt slösaktiga och depraverade monarker – anges att det både utsattes för stekning och kokning. Men vanliga bönder lär inte ha gjort någotdera, i de fall de överhuvudtaget hade utrymme för kött på matsedeln. Det torkade eller rökta köttet åts i de svenska bondehushållen i regel utan tillagning. Högre upp på den sociala rangstegen hade familjerna större ekonomiska resurser och var mer mottagliga för utländsk kulturell påverkan. Stekning skedde på spett eller genom halstring. Om köttet kokades brukade man servera det tillsammans med ”sodet” (spadet).

Det närmaste de medeltida svenskarna kom det senare så berömda smörgåsbordet var ”skinkefatet”: flera sorters kött, upplagt på ett fat. Annars var det brukligt att arrangera kombinationsrätter av kött och andra matvaror, gärna (om man hade råd) med kryddor. Som exempel på kombinationsrätter kan nämnas färskt kött med kål, fårkött med rovor, svinrygg med stekta eller kokta rovor, kokött med ”puder” (dvs. torkade och stötta honungskakor), kokt eller stekt höna med spad eller gelé, fylld gås samt sylta med mjölk och plockade ”finkar”. Med ”finkar” avsågs sannolikt hackade och kokta njurar, hjärta och lungor.