Annons

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Ibland får jag frågor som utmanar revideringar av hävdvunna uppfattningar. Det vill säga: går inte akademikerna för långt när de försöker riva ned vad som i själva verket är välgrundade åsikter? En typisk fråga rör medeltiden. Visst var den ganska mörk, trots allt, med alla onda feodalherrar och trångsynta kyrkomän? Gjordes det verkligen banbrytande uppfinningar under epoken?

Om man jämför medeltiden med de senaste två seklerna utfaller uppfinningsantalet förvisso till nutidens favör, med bred marginal, men den som hävdar att medeltidsmänniskorna inte uppfann särskilt mycket vet inte vad han eller hon pratar om. Det är inte svårt att räkna upp stora innovationer som kan tidsmässigt lokaliseras till medeltiden. Här är ett axplock:

Jordbruksteknik: hjulplogen, hästskon, slagan, harven, den långa årderbillen, förbättrade seldon, hankgärdesgårdar, den järnskodda spaden, med mera, med mera. Resultatet var en ökad jordbruksproduktivitet som gav underlag åt en ökande befolkning, särskilt mellan 1000 och 1300.

Energiteknik: vattenkvarnen hade uppfunnits under antiken men spred sig över Europa under tidig medeltid. På 1100-talet följde väderkvarnen, som kom hit via västra Asien. Detta ledde inte bara till att man kunde mala säd mer effektivt än tidigare. Det ledde också till en mekanisering av övrig produktion. Genom en tillbyggnad på hjulets axel kunde hammare höjas och sänkas mekaniskt, något som rationaliserade och förenklade många arbetsprocesser, till exempel valkning av textilier och smide.

Vapenteknik: riddarkavalleriet, fotfolket med pikar och hillebarder och, inte minst, eldvapnen är medeltida innovationer. Redan på 600-talet experimenterade grekerna med eldkastare och handgranater och på 1300-talet slog kanonerna igenom på Västeuropas slagfält. Med vapenteknikens utveckling följde en motsvarande utveckling inom befästnings- och belägringskonst.

Alkemi: en idag ringaktad syssla, men de upptäckter som gjordes av alkemisterna under medeltiden resulterade i att många kemiska metoder utvecklades. Ämnen upphettades, vätskor destillerades, materia upplöstes eller fick koagulera under observation. Ämnenas egenskaper studerades noga och beskrevs i utförliga rapporter. I förlängningen ledde dessa erfarenheter till uppkomsten av vetenskapen kemi.

Boktryckarkonsten: min favorituppfinning, och en av de viktigaste genom tiderna. Visserligen hade koreaner och kineser tryckt böcker i hundratals år, men det var boktryckarkonsten med lösa typer, en uppfinning som förknippas med Johann Gutenberg (d. ca 1468), som gjorde verklig skillnad. Inom loppet av några decennier trycktes miljoner böcker i Europa, och världen blev sig aldrig lik. Boktryckarkonsten var en av hörnpelarna i den tidigmoderna statens formation, i reformationens genomförande och i den vetenskapliga revolutionen under påföljande sekler.

Och det är bara början. Listan kan göras mycket längre. Glasögon, mekaniska klockor, matlagning med orientaliska kryddor, dubbel bokföring, med mera. Den som önskar förringa medeltidsmänniskornas uppfinningsrikedom har ett tufft jobb framför sig.