X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Efter gårdagens blogg om Abel låter jag årets sista blogg handla om det namn som sedan århundraden har förknippats med den 31 december: Sylvester. Ordagrant betyder det ”skogsman” (av latinets silva, ”skog”). Men vem är vår original-Sylvester?

Svaret är: påven Sylvester I, vars pontifikat sträckte sig från 314 till 335. I katolska kyrkan är påvens/helgonets festdag den 31 december, varför han har kommit att förknippas med nyårsfirande i allmänhet, till exempel så kallade sylvesterbaler. Dessvärre är det mesta som skrivits om Sylvester I att betrakta som opålitliga legender och inte sällan medvetet fabricerade lögner. Hit hör i synnerhet historierna om de stora gåvor och erkännanden som Sylvester och hans biskopskyrka skall ha fått av kejsar Konstantin den store, vars övergång till kristendomen skedde medan Sylvester var påve. Historierna om hur Sylvester och påvedömet rangordnades över andra kyrkor och fick en unik position har visat sig vara tidigmedeltida förfalskningar, utförda av mindre nogräknade anhängare till senare påvar. I andra historier, än mer osannolika, framträder Sylvester som drakdödare.

Helt obetydlig kan Sylvester I inte ha varit. Vi vet att stora kyrkor vid denna tid började byggas i Rom, däribland Laterankyrkan och Peterskyrkan. Men om det inte varit för Sylvesters koppling till Konstantin den store lär han knappast ha blivit ihågkommen som en betydelsefull gestalt. Nu blev det emellertid som det blev, och namnet introducerades i den kristna namntraditionen.

En bevisligen betydande Sylvester var den andre påven med samma namn, fransmannen Sylvester II alias Gerbert d’Aurillac (999–1003). Han var en av förgrundsfigurerna i den vetenskapliga nytändningen i det medeltida Västeuropa, i synnerhet inom ämnena matematik och astronomi.