Mordet i Canterbury

Historia På detta datum, den 29 december år 1170, mördades den engelske ärkebiskopen Thomas Becket i Canterburys katedral. Drygt två år efter sin död blev han helgonförklarad och åtnjöt under medeltiden stor popularitet, även i Norden. I Sverige återfinns ännu helgonskulpturer och dopfuntsreliefer med motiv ur Beckets historia, och faktum är att Tomegatan i Lund, som går förbi min egen arbetsplats på Historiska institutionen, är uppkallad efter honom. I hälsingska Trönö förvaras ett relikskrin av förgylld och emaljerad koppar från franska Limoges, daterat till första hälften av 1200-talet, med Becketillustrationer.

Vad var då så speciellt med Thomas Becket? Kärnproblemet i hans tragiska historia var en för medeltiden typisk konflikt: kampen mellan den andliga och den världsliga makten, mellan kyrka och kung. Eftersom biskoparna utövade stort inflytande över hela samhället, besatt en formidabel ideologisk auktoritet och hade vidsträckta ekonomiska resurser var det viktigt för kungamakten att kontrollera dem. För de biskopar som höll hårt på kyrkans frihet från världsligt inflytande var dessa kontrollförsök en styggelse som måste bekämpas, med följd att uppslitande gräl – allt från utskällningar till regelrätta krig – mellan kungar och ärkebiskopar var vanligt förekommande. Dylikt inträffade även på våra breddgrader. Mer än en ärkebiskop i Lund blev fängslad och/eller dödad på kungligt danskt initiativ.

Thomas Becket var till en början god vän med den engelske kungen Henrik II och fungerade under några år som dennes lordkansler. Sedan han upphöjts till ärkebiskop 1162 – med Henriks goda vilja, eftersom han därigenom trodde sig kunna kontrollera Canterbury – blev emellertid Thomas Becket en orädd förespråkare för kyrkans frihet, i synnerhet när det gällde domstolars jurisdiktion. Resultatet var en långvarig fejd med Henrik.

Slutet på historien är omdiskuterat. Henrik lär ha vräkt ur sig något i stil med ”Kan ingen befria mig från den där besvärlige prästen!” (yttrandet finns i många varianter), vilket några riddare – Reginald FitzUrse, William de Tracy, Hugh de Morville och Richard le Breton – tolkade mycket bokstavligt. De for till Canterbury och slog ihjäl ärkebiskopen i hans egen katedral. Beckets reliker var därefter föremål för vallfart och helgonkult ända till reformationen, då Henrik VIII lät förstöra dem.

Historien har skildrats i filmen Becket (1964, regi: Peter Glenville), efter en pjäs av Jean Anouilh. Richard Burton spelar Becket och Peter O’Toole Henrik II. Filmen är bra, men dess handling skiljer sig på betydande punkter från det verkliga scenariot. I filmen skildras Becket som en anglosaxare, medan Henrik blir en representant för de normander som erövrade England 1066. I själva verket har vi inga belägg för att Becket hade saxiska anor. Tvärtom: både hans mor och hans far härstammade från Normandie. Även själva mordet är felaktigt skildrat. I filmen går de fyra mördarna rakt in i katedralen och dödar Becket, men enligt ögonvittnen försökte de inledningsvis tala honom till rätta. Först när detta misslyckats gick de för att hämta sina vapen.

Visa kommentarer (4 st)

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se Läs reglerna i sin helhet

  • http://pulse.yahoo.com/_3E4U7GP4FMPJG53Q75ONNRPMB4 OZ…

    Det ar tunnt med fakta vad galler politken iUSA som vanligt. Strejken i Madison Wisconsin, galler enbart larare, inte poliser brandman etc. Ingenting andras heller vad galler loner. Daremot maste larare betala storre del for pensioner och halsovard (forfarande bara halften av privata fackanstallda bidrar.

  • Anonym

    Men för att förstå den speciella glorian runt Becket (B) - fram tills 1538 då Henrik III bröt med påven och B:s helgongloria – bör man komma ihåg - utöver att bli kanoniserad 1173 - att Henrik II (kungen själv) året därpå (1174) måste göra offentlig bot på hans grav.

  • Anonym

    henrik VIII var det.

  • Mentat57

    Även om man kan på något sätt garantera säkerheten och dessutom möjliggöra omräkning med e-röstning så kvarstår ett enormt problem: Man lämnar fältet vidöppet för att några röstar flera gånger genom att helt enkelt lägga beslag på sin partners eller vuxna barns kod.

    Nej, skippa e-röstning!

Premiärer
Emma Stone och Colin Firth bråkar och förälskar sig i Woody Allens ”Magic in the moonlight”.

Woody Allen tillbaka i sitt rätta element

Colin Firth briljant som cyniker.

FOTO: Jack English

SVT visar en ny
Lindgren-dokumentär

Se klipp från SVT:s dokumentär.

”Museets chef måste ha kompetens”

Arkdes

Sista delen i debatten.

Arkitekter i väst räddar torn i Moskva

arkitektur

Stjärnarkitekter vädjade till Putin.

Stadsteatern ska
bli mer jämställd

Chefsbyte

”Det finns att göra.”

Jag blev utskälld för att jag läste Tolstoj

Jeanette Gentele

Livet som bokmal.

Webb-tv

Anna Takanen tänker stanna längre än Stubø

webb-tv

”Har inga andra planer”.

Game of Thrones-författare till Åland

Kultursvep

Liten publik får se RR Martin.

Tv-val avslöjar din kultursmak

Krönika

”Tro inte att du är unik”.

I väntan på November

Krönika

Det här gillar Andres Lokko just nu.

”Museets chef måste ha kompetens”

Arkdes

Sista delen i debatten.

Andres Lokko tipsar Jimmie Åkesson

Lästips

”En inbjudande nationalromantik”.

SvP är inte alla svenskars parti

Reportage

Soran Ismail åker till Sjöbo.

De får inte förgifta vår demokrati!

Perspektiv

Vi lever i en demokratisk dal.

Krönika

Viktig vänskap i utbytbarhetens tid

Viljan att upplösas tillsammans.

Sverige blir inget Danmark

Under strecket

SD har misslyckats.

Han fick Svenska Dagbladets operapris

Gav glöd och glans åt ”Rhenguldet”.

Färgbilder från första världskriget

Bildspel

Unikt material i ny bok.

Ögonblicksbilder
från depressionen

Bildspel

1930-talets USA i färg.

Inspireras till nya Attefallshuset

Bildspel

Se det flyttbara strandhuset.

Se unika färgbilder från förra sekelskiftet

Bildspel

Dokumenterade det ryska imperiet.

Tsarens rike på ett nytt sätt

Del II

Unika färgbilder från förra sekelskiftet.