Mordet i Canterbury

Historia På detta datum, den 29 december år 1170, mördades den engelske ärkebiskopen Thomas Becket i Canterburys katedral. Drygt två år efter sin död blev han helgonförklarad och åtnjöt under medeltiden stor popularitet, även i Norden. I Sverige återfinns ännu helgonskulpturer och dopfuntsreliefer med motiv ur Beckets historia, och faktum är att Tomegatan i Lund, som går förbi min egen arbetsplats på Historiska institutionen, är uppkallad efter honom. I hälsingska Trönö förvaras ett relikskrin av förgylld och emaljerad koppar från franska Limoges, daterat till första hälften av 1200-talet, med Becketillustrationer.

Vad var då så speciellt med Thomas Becket? Kärnproblemet i hans tragiska historia var en för medeltiden typisk konflikt: kampen mellan den andliga och den världsliga makten, mellan kyrka och kung. Eftersom biskoparna utövade stort inflytande över hela samhället, besatt en formidabel ideologisk auktoritet och hade vidsträckta ekonomiska resurser var det viktigt för kungamakten att kontrollera dem. För de biskopar som höll hårt på kyrkans frihet från världsligt inflytande var dessa kontrollförsök en styggelse som måste bekämpas, med följd att uppslitande gräl – allt från utskällningar till regelrätta krig – mellan kungar och ärkebiskopar var vanligt förekommande. Dylikt inträffade även på våra breddgrader. Mer än en ärkebiskop i Lund blev fängslad och/eller dödad på kungligt danskt initiativ.

Thomas Becket var till en början god vän med den engelske kungen Henrik II och fungerade under några år som dennes lordkansler. Sedan han upphöjts till ärkebiskop 1162 – med Henriks goda vilja, eftersom han därigenom trodde sig kunna kontrollera Canterbury – blev emellertid Thomas Becket en orädd förespråkare för kyrkans frihet, i synnerhet när det gällde domstolars jurisdiktion. Resultatet var en långvarig fejd med Henrik.

Slutet på historien är omdiskuterat. Henrik lär ha vräkt ur sig något i stil med ”Kan ingen befria mig från den där besvärlige prästen!” (yttrandet finns i många varianter), vilket några riddare – Reginald FitzUrse, William de Tracy, Hugh de Morville och Richard le Breton – tolkade mycket bokstavligt. De for till Canterbury och slog ihjäl ärkebiskopen i hans egen katedral. Beckets reliker var därefter föremål för vallfart och helgonkult ända till reformationen, då Henrik VIII lät förstöra dem.

Historien har skildrats i filmen Becket (1964, regi: Peter Glenville), efter en pjäs av Jean Anouilh. Richard Burton spelar Becket och Peter O’Toole Henrik II. Filmen är bra, men dess handling skiljer sig på betydande punkter från det verkliga scenariot. I filmen skildras Becket som en anglosaxare, medan Henrik blir en representant för de normander som erövrade England 1066. I själva verket har vi inga belägg för att Becket hade saxiska anor. Tvärtom: både hans mor och hans far härstammade från Normandie. Även själva mordet är felaktigt skildrat. I filmen går de fyra mördarna rakt in i katedralen och dödar Becket, men enligt ögonvittnen försökte de inledningsvis tala honom till rätta. Först när detta misslyckats gick de för att hämta sina vapen.

Visa kommentarer (4 st)

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chefredaktör SvD.se Läs reglerna i sin helhet

  • http://pulse.yahoo.com/_3E4U7GP4FMPJG53Q75ONNRPMB4 OZ…

    Det ar tunnt med fakta vad galler politken iUSA som vanligt. Strejken i Madison Wisconsin, galler enbart larare, inte poliser brandman etc. Ingenting andras heller vad galler loner. Daremot maste larare betala storre del for pensioner och halsovard (forfarande bara halften av privata fackanstallda bidrar.

  • Anonym

    Men för att förstå den speciella glorian runt Becket (B) - fram tills 1538 då Henrik III bröt med påven och B:s helgongloria – bör man komma ihåg - utöver att bli kanoniserad 1173 - att Henrik II (kungen själv) året därpå (1174) måste göra offentlig bot på hans grav.

  • Anonym

    henrik VIII var det.

  • Mentat57

    Även om man kan på något sätt garantera säkerheten och dessutom möjliggöra omräkning med e-röstning så kvarstår ett enormt problem: Man lämnar fältet vidöppet för att några röstar flera gånger genom att helt enkelt lägga beslag på sin partners eller vuxna barns kod.

    Nej, skippa e-röstning!

Kultursvep
Leif GW Persson

GW bedrägeriutsatt – ska lösa fallet själv

”Han är en död man”.

FOTO: Fredrik Sandberg/TT

Marint herravälde i Asien i Kinas sikte

Under strecket

Expansion och anpassning.

Världens 7 dyraste miliätärmakter

Lista

Så rustar världens sju dyraste militärmakter upp.

Chris Pratt är trött
på Björn Skifs

”Hoppas jag aldrig behöver höra låtarna igen”.

Astatke det begåvade bandets galjonsfigur

ethiojazz

Briljant framförande.

”Antijapanska kriget” går vidare på tv

Reportage

Kina smutskastar Japan.

”Svårt inte charmas
av hans talang”

Minnesord

Marimba Roney om Christian Falk.

”Mad Max: Fury road” blir verklighet

Kultursvep

105 minuter lång biljakt.

Bildberättandets
ryska roman

Bortom bio

Dvd-boxens roll.

Vansinnigt Tour de France går i mål

Ny bok

Vidunderlig gestaltning av dumhet.

Billgren på premiär av nya Grafikens hus

Konst

”Människor är så engagerade”.

Så skadar hettan samhällsdebatten

Lärdomar

Veckans tre solsting.

Still Life fullpoängare och råkurr i Hercules

Veckans filmer

Recensioner och filmklipp

Källa: ”Regeringen
har öst in pengar”

Kulturministern om sparkade museichefen.

Utøyas minnesplats -
sår som aldrig läker

Tre år efter

”Vissa saker behöver människor och samhälle komma ihåg.”

Så här ska det se ut

Bildspel

Jonas Dahlbergs förslag.

Tabut i svenskjudiska offentligheten

Ricki Neuman om skuldkänslor.

Kartlade Sydafrikas moraliska slagfält

Under Strecket

Per Wästberg efter vännens död.

Mannheimer; skarp och opretentiös

Minnesord

Den krassa verklighetens mästare.

Sverige är beroende av impulser utifrån

Kulturchefen

”Extra viktigt för oss.”

Krönika

Löparkroppar och reklamare tar över

Södermalms kultur dräneras.

Det är på sommaren
vi ska läsa elithyllan

Krönika

Våga motstå spänningsromanen.

Checklista för dialektlyssnaren

Språkspalt

Koll på diftongerna i sommar!

Inspireras till nya Attefallshuset

Bildspel

Se det flyttbara strandhuset.

Minns du låtarna som plågade oss?

Lyssna och rys

Söndertjatade sommarhits.

Verskonst från exilen

Under strecket

Melitta Urbancics poesi nyupptäckt

Hon skapade en rysk vår i Sverige

under strecket

Ryssland var hett i 1880-talets Stockholm

Det litterära Odessa varken ryskt eller ukrainskt

Under strecket

En litterär rörelse föddes vidOdessas stränder.

Se unika färgbilder från förra sekelskiftet

Bildspel

Dokumenterade det ryska imperiet.

Kultur med livet
som insats

Leka med döden

Skottskadad för konsten.

Filmat våld lockar unga till Isis

Under strecket

Slåss om arvet efter bin Ladin.

Här är sommarens
bästa läsning

Del 2

SvD:s tips om läsning på semestern.

Tsarens rike på ett nytt sätt

Del II

Unika färgbilder från förra sekelskiftet.