Mordet i Canterbury

Historia På detta datum, den 29 december år 1170, mördades den engelske ärkebiskopen Thomas Becket i Canterburys katedral. Drygt två år efter sin död blev han helgonförklarad och åtnjöt under medeltiden stor popularitet, även i Norden. I Sverige återfinns ännu helgonskulpturer och dopfuntsreliefer med motiv ur Beckets historia, och faktum är att Tomegatan i Lund, som går förbi min egen arbetsplats på Historiska institutionen, är uppkallad efter honom. I hälsingska Trönö förvaras ett relikskrin av förgylld och emaljerad koppar från franska Limoges, daterat till första hälften av 1200-talet, med Becketillustrationer.

Vad var då så speciellt med Thomas Becket? Kärnproblemet i hans tragiska historia var en för medeltiden typisk konflikt: kampen mellan den andliga och den världsliga makten, mellan kyrka och kung. Eftersom biskoparna utövade stort inflytande över hela samhället, besatt en formidabel ideologisk auktoritet och hade vidsträckta ekonomiska resurser var det viktigt för kungamakten att kontrollera dem. För de biskopar som höll hårt på kyrkans frihet från världsligt inflytande var dessa kontrollförsök en styggelse som måste bekämpas, med följd att uppslitande gräl – allt från utskällningar till regelrätta krig – mellan kungar och ärkebiskopar var vanligt förekommande. Dylikt inträffade även på våra breddgrader. Mer än en ärkebiskop i Lund blev fängslad och/eller dödad på kungligt danskt initiativ.

Thomas Becket var till en början god vän med den engelske kungen Henrik II och fungerade under några år som dennes lordkansler. Sedan han upphöjts till ärkebiskop 1162 – med Henriks goda vilja, eftersom han därigenom trodde sig kunna kontrollera Canterbury – blev emellertid Thomas Becket en orädd förespråkare för kyrkans frihet, i synnerhet när det gällde domstolars jurisdiktion. Resultatet var en långvarig fejd med Henrik.

Slutet på historien är omdiskuterat. Henrik lär ha vräkt ur sig något i stil med ”Kan ingen befria mig från den där besvärlige prästen!” (yttrandet finns i många varianter), vilket några riddare – Reginald FitzUrse, William de Tracy, Hugh de Morville och Richard le Breton – tolkade mycket bokstavligt. De for till Canterbury och slog ihjäl ärkebiskopen i hans egen katedral. Beckets reliker var därefter föremål för vallfart och helgonkult ända till reformationen, då Henrik VIII lät förstöra dem.

Historien har skildrats i filmen Becket (1964, regi: Peter Glenville), efter en pjäs av Jean Anouilh. Richard Burton spelar Becket och Peter O’Toole Henrik II. Filmen är bra, men dess handling skiljer sig på betydande punkter från det verkliga scenariot. I filmen skildras Becket som en anglosaxare, medan Henrik blir en representant för de normander som erövrade England 1066. I själva verket har vi inga belägg för att Becket hade saxiska anor. Tvärtom: både hans mor och hans far härstammade från Normandie. Även själva mordet är felaktigt skildrat. I filmen går de fyra mördarna rakt in i katedralen och dödar Becket, men enligt ögonvittnen försökte de inledningsvis tala honom till rätta. Först när detta misslyckats gick de för att hämta sina vapen.

Visa kommentarer (5 st)

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se Läs reglerna i sin helhet

  • http://pulse.yahoo.com/_3E4U7GP4FMPJG53Q75ONNRPMB4 OZ…

    Det ar tunnt med fakta vad galler politken iUSA som vanligt. Strejken i Madison Wisconsin, galler enbart larare, inte poliser brandman etc. Ingenting andras heller vad galler loner. Daremot maste larare betala storre del for pensioner och halsovard (forfarande bara halften av privata fackanstallda bidrar.

  • Anonym

    Men för att förstå den speciella glorian runt Becket (B) – fram tills 1538 då Henrik III bröt med påven och B:s helgongloria – bör man komma ihåg – utöver att bli kanoniserad 1173 – att Henrik II (kungen själv) året därpå (1174) måste göra offentlig bot på hans grav.

  • Anonym

    henrik VIII var det.

  • Mentat57

    Även om man kan på något sätt garantera säkerheten och dessutom möjliggöra omräkning med e-röstning så kvarstår ett enormt problem: Man lämnar fältet vidöppet för att några röstar flera gånger genom att helt enkelt lägga beslag på sin partners eller vuxna barns kod.

    Nej, skippa e-röstning!

  • http://www.bedug.com/ N_H

    Den politiska kartan behöver ritas om, inget av blocken är starkt nog att bilda regering utan stöd.

    SD och V fick mycket uppmärksamhet i media, vilket gav dem gratisreklam. V:s aktioner mot SD attraherade väljare, men både för V och SD – där SD var den större vinnaren.

    Vad jag tycker var tråkigt var att alla valkompasser som fanns inte tog upp de småpartier som faktiskt också ställde upp i riksdagsvalet och som redan är representerade lokalt. Mera jobb för de som skapar valkompasser men också ett bidrag till förbättrad demokrati. När nu Feministiskt Initiativ togs med så borde övriga också komma med.

Byskolan kvar
Arvid Lund och Mohamed Ahmed Jama
 leker under rasten.

De somaliska barnen räddade Yllestad

Integration i SD-land.

FOTO: Bezav Mahmod

”Kan bli hög på min egen prestation”

Söndagsintervju

Dencik siktar på Hollywood.

”Oumbärligt för
alla filmälskare”

Se bilder

SvD:s bästa tips om film och tv.

Se framtiden ur ett
1800-tals perspektiv

Steampunk

Fantasy in i litteraturens finrum.

3 000-åriga guldringar
skickades till SvD

Försvann från museum – skickades till SvD.

Balettklassiker
får ny skepnad

Raymonda

Kärleksdrama på jobbet.

Lämnar efter sig ett
odödligt litterärt arv

"Invigningsrit för trans- och gaykretsar".

”Google gullar
med rasistrocken”

Krönika

Adam Svanell om veckan som gick.

Webb-tv

Dorsin: ”Jag får
skylla mig själv”

Tv

Dorsin berättar om sin uppväxt och Ove.

SvD väljer 10 böcker
för höstens bokcirkel

SvD väljer

Från Andersson till Östergren.

Webb-tv

”Jag beskylls för att upprepa mig jämt”

Filmsuccén

Roy Andersson om sin egen stil och nya hyllade film.

Spelbloggen

”Hur faen blir det
med tomten i år?

Sthlmsnatt

Live från Skäggtorget i Hornstull.

Vilken republik
har denna flagga?

Quiz

Dick Harrison om ett europeiskt land.

Unika bilder: Här
kapitulerar Japan

Webb-tv
Se video

Första bilderna släppta.

Färgbilder från första världskriget

Bildspel

Unikt material i ny bok.

Ögonblicksbilder
från depressionen

Bildspel

1930-talets USA i färg.

Se unika färgbilder från förra sekelskiftet

Bildspel

Dokumenterade det ryska imperiet.

Tsarens rike på ett nytt sätt

Del II

Unika färgbilder från förra sekelskiftet.