Vilken revolution?

Idag drar jag upp ett ämne som uppenbarligen har förvirrat mången musikalbesökare. Härom veckan besökte vi den senaste uppsättningen av Les Misérables på Malmö Opera, en lysande och färgstark berättelse modellerad på Victor Hugos roman med samma namn (på svenska ”Samhällets olycksbarn”, för min generation mest känd genom en Illustrerade klassiker-version). En stor del av handlingen i musikalen kretsar kring tragiska unga revolutionärer som reser en barrikad och försöker göra revolution. Men vilken revolution är det? Jag har hört alla möjliga förslag. Franska revolutionen (den stora, den som började 1789)? Eller julirevolutionen 1830? Eller någon av de revolutionära urladdningarna 1848?

Ingen av dem, faktiskt. Det rör sig om en i Sverige betydligt mindre känd orolighet, som ägde rum år 1832, en i raden av våldsamma urladdningar under åren kring 1830. Bakgrunden var den allmänna samhällskris som utbröt 1827, då usla skördar gjorde brödet dyrare än på länge. Kungamaktens och storjordägarnas ovilja att sänka spannmålstullarna drev folk till ursinne, och i förlängningen drabbades även hantverk och industri – folk lade alla pengar på bröd istället för på hantverks- och industriprodukter, med ekonomiska problem för många branscher som följd.

Den mest kända urladdningen kom i juli 1830, när Karl X sökte kväva oppositionen genom att begränsa rösträtten och konfiskera tryckpressar. Kungen störtades och ersattes av Ludvig Filip. Det är denna händelse som Eugène Delacroix har glorifierat i sin berömda målning ”Friheten på barrikaderna” (La Liberté guidant le peuple), som för övrigt har en viss koppling till Les Misérables eftersom den lille pojken i förgrunden lär ha inspirerat Victor Hugo till romangestalten Gavroche. Men fler resningar skulle följa. År 1831 gjorde sidenvävarna i Lyon uppror och tusentals soldater måste kallas in. Resultat: resningen krossades. Den 5 och 6 juni 1832 kom turen till studenterna i Paris, som snabbt erövrade östra delen av staden men sedan tvingades konfrontera 25 000 soldater.

Det är detta möte som utgör kulmen i roman och musikal. Precis som på scenen gick det illa för revolutionärerna. Barrikaderna stormades, och omkring 800 revolutionärer låg döda eller sårade när kungens folk hade återställt ordningen.