Annons

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Idag är det Frankrikes nationaldag, varför jag viker dagens inlägg åt ett ämne som ideligen dyker upp i franska sammanhang: trikoloren. Det är en av världens mest kända flaggor, om inte rentav den kändaste. Men varför ser den ut som den gör? Och när skapades den?

Många tror sig kunna svaret på den sista frågan, att trikoloren är en skapelse av franska revolutionen, men färre vet att färgerna har bytt plats innan den slutliga formen fastställdes. När det gäller färgernas betydelse finns det gott om felaktiga föreställningar. Jag har exempelvis fått höra att den röda färgen kommer av att fransmännen under revolutionen färgade det yttersta fältet med sitt blod, en myt som bör förpassas till symbolhistoriens soptippar.

Trikolorens historia är väl dokumenterad. Blått och rött var de traditionella färgerna för staden Paris, väl synliga på stadens gamla vapensköld. Färgerna förknippades med stadsbornas mest populära skyddshelgon, Sankt Martin (blått) och Sankt Dionysius (”Saint Denis”, rött). I synnerhet den röda färgen spelade stor roll, eftersom oriflammen, de medeltida franska kungarnas baner, som alltid skulle åtfölja dem i fält, var röd och förvarades i Saint-Denisbasilikan utanför Paris. Vitt var en färg som ofta förekom på den franska statens och på ätten Bourbons flaggor, i synnerhet på franska örlogsskepp. Ännu under åren kring 1790 var den inte specifikt associerad med kungahuset, vilket den blev under de påföljande decennierna.

När borgerskapet reste sig i Paris i början av juli 1789 använde de, föga förvånande eftersom de var parisare, blå-röda symboler, först på så kallade kokarder (små runda märken som fästes på kläder och mössor). Varianter på detta tema förekom i den folkmassa som stormade Bastiljen den 14 juli. Det lär ha varit Lafayette, nationalgardets ryktbare ledare, som introducerade den vita färgen, senast när den röd-vit-blåa kokarden anammades som symbol av gardet i slutet av samma månad.

Kokardens färgkombination lyftes snart över till en flagga, där de tre färgerna inledningsvis låg horisontellt över varandra (som på de holländska och ryska flaggorna). Detta ändrades 1790, då en flagga med vertikala färgband antogs officiellt. Idén var att de tre färgerna skulle fungera nationellt enande, men som vi alla vet blev det inte så: revolutionen spårade ur i skräckvälde och olika fraktioner använde sina egna färger (rojalisterna vitt, jakobinerna rött, osv.). Ursprungligen låg det blå fältet ytterst på flaggan och det röda längst till vänster, men i februari 1794 ändrades färgordningen till den nuvarande, detta på förslag av konstnären Jacques-Louis David. Trikolorens verkliga genombrott som fransk nationalsymbol dröjde dock i ytterligare några år, till Napoleontiden.

Efter Napoleons fall år 1815 avskaffades trikoloren. Den restaurerade Bourbondynastin använde en helt vit flagga som nationalsymbol, men under 1830 års julirevolution gjorde trikoloren en triumfartad återkomst. Under några månader 1848, till följd av ännu en revolution, laborerade man med en trikolor med färgordningen blått-rött-vitt, men den övergavs omgående. Allt sedan dess har fransmän flaggat med den blå-vit-röda trikoloren i samband med nationella högtider. Så även idag.