Annons
X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Idag vänder vi oss långt västerut med en fråga som föranletts av Mel Gibsons film Apocalypto (2006), som sägs utspela sig i mayacivilisationens sista dagar. När filmen gick upp på biograferna gjordes det gällande att den skildrade den mayanska stadscivilisationens allra sista tid, innan den krossades av spanska conquistadorer, och i slutscenen anländer mycket riktigt en grupp spanjorer i båt. Vissa forskare protesterade mot filmen, medan andra hyllade den. Några menade att mayacivilisationen gick under hundratals år innan spanjorerna kom till Amerika. Andra uppfattade skildringen av mayafolket som rasistisk och hävdade att Gibson indirekt hyllade europeisk kolonialism genom att skildra indianerna som blodtörstiga vildar. Ytterligare andra menade att skildringen av människooffren byggde på forskning och inte var det minsta rasistisk. Vissa menade att Gibson blandade ihop mayafolket med aztekerna, regionens verkligt stora människooffrare. Och så vidare.

Vilket är rätt? Har filmen något med verkligheten att göra? Och framför allt: när gick egentligen mayastäderna slutligen under?

I själva verket blandade Mel Gibson olika epoker av mayacivilisationen till en egen historisk vision. När filmen skildrar människooffer och andra blodiga aspekter av mayaindianernas värld är det lätt att se inspirationen från exempelvis väggmålningarna i Bonampak, som kan dateras till slutet av 700-talet, målningar som fick forskarvärlden att omtolka den klassiska mayacivilisationen på 500-, 600- och 700-talen som en krigisk snarare än fredlig kultur. Filmens skildring av en fortgående ekologisk katastrof, med överutnyttjande av jorden och allt större problem, hänför sig till forskarvärldens diskussion om de problem som drabbade den klassiska mayacivilisationen på låglandet i Guatemala och Chiapas på 800-talet. Även tempelbyggnaderna i filmen minner om denna epok. Men då fanns det inga spanjorer vid kusten – de dök upp först i början av 1500-talet, då mayafolkets civilisation blomstrade som mest i helt andra regioner, som i Guatemalas högland och vid Yucatáns kust (till exempel i staden Tulum).

Mel Gibson tog alltså element från 700- och 800-talen och slog ihop dem med de sista mayastädernas historia omkring 1500. Biobesökaren kunde se en av flera forskartolkningar av hur mayakungar på 800-talet eller 900-talet söker vidmakthålla sitt välde med hjälp av offer i en tid av ekologisk kris, men med handlingen flyttad till början av 1500-talet och med geografin förskjuten från inlandet till kusten.

Men när dog då mayafolkets stadscivilisation ut, slutligen? Allt beror på vilken region och vilken stad man syftar på. Stora låglandsstäder som Tikal förföll på 800-talet och övergavs på 900-talet, medan halvön Yucatáns städer blomstrade senare. Det världsberömda Chichén Itzá hade sin storhetstid på 900-talet och började förfalla på 1000- och 1100-talen. Mayapan blomstrade på 1200- och 1300-talen, Tulum på 1300- och 1400-talen. Huvuddelen av mayaindianernas område erövrades av spanjorerna mellan 1520- och 1540-talen, men vissa städer bevarade sin självständighet mycket länge. Den sista mayastaden, Tah Itzá i norra Guatemala, även känd som Tayasal, föll så sent som 1697.