Smetana och Göteborg

Historia Idag är det dags för en musikhistorisk fråga. Det handlar om Tjeckiens nationalkompositör Bedřich Smetana, som enligt vad man ofta får höra hade nära band till Sverige. Stämmer det Smetana var göteborgare? Och är det sant att hans mest berömda komposition, Vltava (Moldau), är direkt inspirerad av Ack Värmeland du sköna?

Man skall inte överdriva Smetanas svenskhet, men faktum är att han under en viktig del av sitt liv var göteborgare. År 1856 tillträdde han en tjänst som dirigent i Göteborg, där han blev kvar i sex år. Allt tyder på att han gjorde ett bra arbete för stadens musikliv, inte bara som dirigent utan också som pianolärare. Han återvände till Prag 1862 och skrev sina viktigaste arbeten under de år som följde (Brudköpet 1866, Vltava 1874). Under tiden i Göteborg komponerade han dock de tre symfoniska dikterna Wallensteins läger, Richard III och Hakon Jarl.

Smetanas svenska period är väl känd i Tjeckien. Jag har personligen hört en tjeckisk guide i Prag förundra sig över att det inte finns ett Smetanamuseum i Göteborg. Överhuvudtaget är det en god idé att föra Smetana på tal om man är svensk turist i Prag; i övrigt möter man mest officiella beklaganden över alla krigsbyten våra förfäder och deras tyska knektar släpade bort från stadens palats (Djävulsbibeln, Wallensteinpalatsets skulpturer, med mera).

Så långt är det inga problem. Det är betydligt mer tveksamt om Smetana lånade melodin från Ack Värmeland du sköna till Vltava. Visserligen är det i princip samma melodi, men den finns i många versioner, och det är inte lätt att reda ut vilken som influerade vilken. I Italien är melodin känd som La Mantovana och kan spåras ända tillbaka till tiden kring 1600. Varianter återfinns i hela Europa, bland annat i folkmusikskatten i Polen, Skottland, Tjeckien och Ukraina, men mest berömd är den variant som sjöngs i furstendömet Moldova (numera delat mellan Rumänien och Moldavien). Idag förknippas melodin även med Israel, där den har upphöjts till nationalsång – kompositionen och arrangemanget kan knytas till judiska immigranter från både Galizien (i Polen) och Bessarabien (i Moldova).

Huruvida Smetana inspirerades av Sveriges, Italiens, Polens, Moldovas eller något annat lands folkmusik lär, gissar jag, aldrig bli klarlagt, men den som till äventyrs sitter inne med information i ämnet är hjärtligt välkommen att sprida den i kommentarfältet nedan.

Visa kommentarer (9 st)

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chefredaktör SvD.se Läs reglerna i sin helhet

  • http://www.facebook.com/people/Tobias-Wallin/516001791 Tobias Wallin

    Det måste vara ett rimligt antagande att i princip all musik som inte framförs på trolltrumma är importerad till norra Europa. Vem skulle mer än någon importerad träl som redan kunde spela få öva på sådant? Det är lika troligt som att Norrlands Dragoner under ”Fria kriget manöver” vintertid i nutid, skulle låta en grupp sitta och spela munspel medan övriga bygger bivack.

  • Anonym

    Som vanligt läsvärt från Dick Harrison! Visst finns det mer information, men om det kan klarlägga vad som inspirerade Smetana vet jag dock inte.

    Hur som helst, La mantovana dök för första gången upp i Giuseppino del Biados samling av madrigaler, tryckt år 1600.  Den blev synnerligen populär och spreds som folklåt över större delen av Europa, som Harrison mycket riktigt påpekar. Det är inte ovanligt att en låt sprids i massor av varianter. La Folia, som troligen tillkom i början på 1500-talet ligger till grund för låtar som Sinclaisvisan, När månen vandrar och God save the Queen.

    Det är nog ganska otroligt att en folkmusikintresserad kompositör som Smetana inte skulle hört La Mantovana i någon version under sin ungdom. Här finns förmodligen den första grunden till inspirationen.

    Men Smetana måste även ha hört Ack Värmeland du sköna vid åtskilliga tillfällen. Sången dök för första gången upp i sånglustspelet Wermlandsflickan från 1822, text av Anders Fryxell. Denna version blev efter bearbetning av texten ett av de mest populära musikstycken i FA Dahlgrens folklustspel Wermlenningarne från 1846. Musiken till denna sattes samman av kompositören Andreas Randel, och de flesta sångnumren bygger på olika folkmelodier i bearbetning.
    När Smetana anlände till Göteborg 1856 var pjäsen en av de populäraste på svenska scener – så det är självklart att Smetana måste hört den. Och FA Dahlgrens svägerska var för övrigt elev till Smetana.

    Men för att krångla till det lite så finns det ändå äldre text till
    melodin än Fryxells. I Östergötland sjöngs texten (då naturligtvis om
    Östergötland) till en lite annorlunda melodi under namnet Risingevisan
    redan på 1700-talet. Inspirationen till den texten kommer eventuellt
    från de valloner som jobbade i Finspång.

    Smetana började komponera Ma Vlast 20 november 1874 och verket hade premiär 4 april 1875. Då var Smetana sedan 13 år tillbaka i Prag, som han för övrigt dedicerade verket till. Och trots att det gått över ett decennium sedan Smetana lämnat Göteborg är det nog inte otroligt att det finns kopplingar till tiden i Sverige. Troligast är kanske att inspirationen kommit från flera håll.

    Däremot är det helt klart att Stan Getz inspirerades av melodin till låten Dear old Stockholm. Den kom till i samband med en turné i Sverige, men är inte som en del tror någon slags hyllning till Monica Zetterlund. Stan Getz spelade in den tillsammans med Bengt Hallberg, Gunnar Johnson och Jack Norén 23 mars 1951. Då gick Monica fortfarande i skolan och var helt okänd för någon större publik.

  • http://www.finanskonsult.se Johan A Lybeck

    Som vanligt lär man sig mycket av Dick. Ack Värmeland… och Israels nationalsång var en nyhet. Får jag rekommendera den i Barbra Streisands version tillsammans med en intervju med Golda Meir på Israels 30-årsdag. http://www.youtube.com/watch?v=8uPHaioopKM&feature=related  Johan Lybeck

  • http://profiles.google.com/arkiv2001 Erin Winslow

    The Moldau har varit en av mina favorits musikstycke sedan jag först hört det i skola i 1978. Jag bokstavligen krävde att jag skulle få en egen kopia (på vinylskiva!!!) som jag kunde spela hur många gånger som helst!!!

  • Anonym

    Greetings from the Czech Republic!!!//Hälsningar från Tjeckien !!!! Jag älskar musik!!!! :)

  • Anonym

    Greetings from the Czech republic!!!! // Hälsningar från Tjeckien !!! Jag älskar musik !!!

  • Anonym

     Hälsningar från Tjeckien! Jag älskar musik!! :)

  • http://twitter.com/EnSyndare En Vanlig Syndare

    I’ll see you on the un side of the moon

  • Anonym

    Tja, Hillary har ju redan sagt att hon skall avgå efter valet så det är låg risk att låta henne ta smällen. Hon har sedan ett par år på sig att återhämta sig inför nästa val. Frågan är väl om det lurar någon. Bush lyckades ju inte skylla på Mr. Brown (FEMA) efter Katrina och Obama kommer knappast undan med det här. 

Krönika

Det är mycket prat nu om åsiktsförtryck

Påstått trång åsiktskorridor.

Festival inför förbud mot indianskrud

FESTIVAL

Jämför med rasistiskt ”blackface”.

GW bedrägeriutsatt – ska lösa fallet själv

Kultursvep

”Han är en död man”.

Marint herravälde i Asien i Kinas sikte

Under strecket

Expansion och anpassning.

Världens 7 dyraste miliätärmakter

Lista

Så rustar världens sju dyraste militärmakter upp.

Chris Pratt är trött
på Björn Skifs

”Hoppas jag aldrig behöver höra låtarna igen”.

Astatke det begåvade bandets galjonsfigur

ethiojazz

Briljant framförande.

”Antijapanska kriget” går vidare på tv

Reportage

Kina smutskastar Japan.

”Svårt inte charmas
av hans talang”

Minnesord

Marimba Roney om Christian Falk.

”Mad Max: Fury road” blir verklighet

Kultursvep

105 minuter lång biljakt.

Bildberättandets
ryska roman

Bortom bio

Dvd-boxens roll.

Vansinnigt Tour de France går i mål

Ny bok

Vidunderlig gestaltning av dumhet.

Billgren på premiär av nya Grafikens hus

Konst

”Människor är så engagerade”.

Så skadar hettan samhällsdebatten

Lärdomar

Veckans tre solsting.

Källa: ”Regeringen
har öst in pengar”

Kulturministern om sparkade museichefen.

Utøyas minnesplats -
sår som aldrig läker

Tre år efter

”Vissa saker behöver människor och samhälle komma ihåg.”

Så här ska det se ut

Bildspel

Jonas Dahlbergs förslag.

Tabut i svenskjudiska offentligheten

Ricki Neuman om skuldkänslor.

Kartlade Sydafrikas moraliska slagfält

Under Strecket

Per Wästberg efter vännens död.

Mannheimer; skarp och opretentiös

Minnesord

Den krassa verklighetens mästare.

Krönika

Löparkroppar och reklamare tar över

Södermalms kultur dräneras.

Det är på sommaren
vi ska läsa elithyllan

Krönika

Våga motstå spänningsromanen.

Checklista för dialektlyssnaren

Språkspalt

Koll på diftongerna i sommar!

Inspireras till nya Attefallshuset

Bildspel

Se det flyttbara strandhuset.

Minns du låtarna som plågade oss?

Lyssna och rys

Söndertjatade sommarhits.

Verskonst från exilen

Under strecket

Melitta Urbancics poesi nyupptäckt

Hon skapade en rysk vår i Sverige

under strecket

Ryssland var hett i 1880-talets Stockholm

Det litterära Odessa varken ryskt eller ukrainskt

Under strecket

En litterär rörelse föddes vidOdessas stränder.

Se unika färgbilder från förra sekelskiftet

Bildspel

Dokumenterade det ryska imperiet.

Kultur med livet
som insats

Leka med döden

Skottskadad för konsten.

Filmat våld lockar unga till Isis

Under strecket

Slåss om arvet efter bin Ladin.

Här är sommarens
bästa läsning

Del 2

SvD:s tips om läsning på semestern.

Tsarens rike på ett nytt sätt

Del II

Unika färgbilder från förra sekelskiftet.