Småland och småländerna

Historia Igår fick jag en fråga om Småland. Frågeställaren konstaterar att termen Småland kommer av ”små-länder”, det vill säga att det nuvarande landskapet ursprungligen bestod av små bygder eller riken som i ett senare skede har buntats ihop. Vet man hur många de var och vad de hette? Vad hände med dem? Gick de självmant ihop till dagens Småland eller blev de erövrade? Och när skedde allt detta?

Själva termen ”Småland” tycks ha skapats under medeltiden av en eller flera östgötar eller skåningar som ville ha en lätt memorerbar benämning på bygdemosaiken mellan Göingeskogarna och slättbygden i mellersta Östergötland. Förvisso kan man kalla ”länderna” i regionen riken, men då skall man inte föreställa sig småkungadömen med kungar, drottningar och rudimentära hov. Några sådana har vi inga belägg för. Däremot vet vi att det förekom bygdegemensamma ting och sedvanor, till exempel specifika begravningstyper under forntiden, vilket tyder på att invånarna i ett enskilt småland har känt identitet och sammanhållning med grannarna i bygden. Småländerna förefaller ha varit en sorts bonderepubliker eller hövdingadömen.

Något specifikt Småland – i egenskap av rättslig, kyrklig eller administrativ enhet som särskiljer landskapet från andra landskap – har aldrig existerat. När området integrerades i Sverige hamnade därför småländerna i olika stift och lagsagor. Småländerna Finnveden, Njudung och Värend räknades således till Tiohärads lagsaga, medan resten kom att lyda under Östgötalagen. Stiftsmässigt delades huvuddelen av området mellan Växjö och Linköping. När den tidigmoderna länsindelningen genomfördes delades landskapet in i tre ännu bestående län. Osv. Den kulturella småländska identiteten är en skapelse av 1800-talet och (ännu mer) 1900-talet (Vilhelm Moberg, Åsa-Nisse, Ingvar Kamprad, Astrid Lindgren, Glasriket, Gnosjöandan – ja, ni vet).

Frågan om vad ”länderna” hette är förvånansvärt lätt att besvara. Småland är det enskilda svenska landskap som allra bäst har bevarat resterna av sin gamla bygdemakt i det nuvarande kulturlandskapet. Det är inte lika lätt att avgöra när småländerna blev delar av riket Sverige, men ibland har vi goda hållpunkter.

Det minsta smålandet, som relativt tidigt integrerades i det svenska riket (senast på 1100-talet), hette Vista och låg vid sydöstra Vättern, kring dagens Gränna. Visingsö i Vista var ett av den svenska monarkins viktigaste fästen under äldre medeltid. Söder om Vista låg Tveta, en nyodlingsbygd (namnet betyder ungefär ”uthuggning eller röjning i skog”). Området genomfors ofta av svenska kungar på 1100- och 1200-talen och blev under andra hälften av sistnämnda sekel föremål för kungligt stadsgrundande (Jönköping).

Söder om Tveta utbredde sig ett betydligt större småland, Finnveden, som i sin tur var uppdelat i Västbo, Östbo och Sunnerbo, centrerade kring sjön Bolmen. Området nämns redan av Jordanes på 500-talet. Vi vet att Bolmsö i förhistorisk tid utgjorde Finnvedens centrum men att denna funktion under äldre medeltid hade glidit över till lokala häradsting och bygdecentra som Värnamo (i Östbo), Reftele (i Västbo) och Hamneda (i Sunnerbo). Öster om Finnveden låg i norr Njudung (vid Emåns övre lopp) och i söder Värend, det största och folkrikaste smålandet, som idag motsvaras av östra och mellersta Kronobergs län. Invånarna kallades virdar. Värend var tillräckligt starkt för att på 1100-talet få ett eget biskopsdöme (Växjö) genom utbrytning ur Linköpings stift, vilket knappast skulle ha skett om den svenska kungamakten, med dess starka förankring i Östergötlands kulturbygder, kunde ha förhindrat det. Vi måste alltså räkna med att åtminstone Värend i allt väsentligt förblev autonomt ganska länge, en bra bit in på 1200-talet. Förmodligen var även Finnveden och Njudung självstyrande vid denna tid. Ländernas representanter deltog inte i kungaval och eriksgata vid tiden för Äldre Västgötalagens nedskrivande, men uppenbarligen vid tiden för Upplandslagen (1296). När Nydala kloster i Njudung råkade i bråk med lokala storbönder på 1230-talet måste man tillkalla neutral medling, dvs. från Sverige; händelsen räknas som den blivande Birger jarls första dokumenterade uppdrag. Senare framträder Finnveden, Njudung och Värend som en separat lagsaga med egna lagar.

Värends centrum var alltså Växjö, men här fanns gott om härader och lokala bygdecentra. Njudung hade två sådana, Vetlanda och Ekesjö i Vallsjö socken. Öster om Njudung låg smålandet Aspeland (”åsboarnas land”) med tingsplats i Målilla. Ett annat inlandsområde var Vedbo, som namnet (”ved” = skog) antyder mycket skogrikt. Förmodligen var Eksjö huvudort för Vedbo även innan platsen fick stadsrättigheter under senmedeltiden.

I östra Småland var småländerna många och små. Under 1100-talets första hälft var regionen omstridd och föremål för plundring av både danska och norska makthavare, utan att de svenska kungarna i Östergötland tycks ha reagerat – antagligen eftersom området låg utanför deras maktområde. Åtminstone kustbandet drogs senast in i det rikssvenska väldet under decennierna kring 1200.

Längst i norr låg Tjust kring fjärdarna Gudingen och Gamlebyviken, med Västervik (nuvarande Gamleby) som främsta ort. Söder om Tjust låg Sevede, med ett viktigt centrum vid Stångåns övre lopp, där Vimmerby tidigt blev stad, låt vara en liten sådan. Därnäst kom Handbörd, kring Högsby, vid mellersta och nedre Emån. Under senmedeltiden delades Handbörd i två härader, Handbörd i inlandet och Stranda vid kusten. Längst i söder låg Möre, med Dörby som tingsplats men med Kalmar som den så småningom helt dominerande orten.

Väl att märka räknades Ydre och Kinda, idag i Östergötland, på medeltiden till småländerna. Mo härad, som idag ligger i Småland, räknades ända till 1600-talet som en del av Västergötland.

Hela detta område integrerades successivt i det svenska riket mellan 1000-tal eller tidigt 1100-tal (Vista) och mitten eller andra hälften av 1200-talet (Värend). Inga källor talar om att svenska kungar skulle ha erövrat småländerna med våld. Däremot vet vi att småländska stormän under 1200-talets andra hälft aktivt sökte sig in mot de svenska kungarnas kärnländer för att delta i maktutövningen; hit hörde anfäderna till sedermera mycket kända frälsesläkter, som Bielke och Oxenstierna. Vi vet också att delar av Småland utsattes för plundringståg och krigisk aggression från andra riken. Den danske kungen Sven Grate härjade i Finnveden och Värend på 1150-talet, och sjörövare från Baltikum slog till mot östra Småland under decennierna kring 1200. Detta gjorde det nödvändigt för småländernas invånare att uppföra befästningar (rekonstruerade fornborgar, försvarskyrkor, pålspärrar, tornbyggnader, etc.) och, förefaller det, att liera sig med svenska kungar.

Allt tyder följaktligen på att integreringen i Sverige var relativt fredlig i sig, men att den ägde rum i en tid av stor politisk oro då enskilda bygder omöjligen kunde bibehålla sin gamla autonomi. Man skulle kunna säga att småländerna valde Sverige i ett läge där de var så illa tvungna att uppgå i något överhöghetsvälde, varefter ambitiösa smålänningar mycket snart kom att ingå i rikets styrande skikt.

Visa kommentarer (12 st)

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se Läs reglerna i sin helhet

  • http://www.facebook.com/people/Tobias-Wallin/516001791 Tobias Wallin

    Odlingsförhållandena i småland är väl generellt sett mer lika områden norrut än vad de liknar Skånelandskapen?

    • Anonym

      se begreppet ”odlingszon” i wikipedia

    • http://Svd.se Larsviberg

      Odlingslandskapet i Småland företer stora olikheter i olika delar. Bördig jordbruksmark har Du främst i Möre och Tjust, d.v.s utefter östersjökusten, och i Södra Vätterbygden. I övrigt är Småland rätt stenigt och till stor del skogbevuxet. Annars är Småland det av Svea- och Götalands landskap som till naturen mest liknar Norrland.

  • http://Svd.se Larsviberg

    Det var en mycket fullständig och bra redogörelse över Småland. Man kanske endast kan komplettera med, att Kronoberg var det mest svårkristnade landskapet och den gamla hedendomen gjorde starkt motstånd. De första kristna missionärerna, Unaman, Sunaman och Vinaman, fick plikta med livet för sitt tilltag.

    • http://dackecountry.blogspot.com Nils Dacke

      Och senare ville vi inte släppa katolicismen! I sanning ett envetet folk ;)

      • http://Svd.se Larsviberg

        Ja det var just Nils Dacke som vurmade för bevarande av katolicismen. Vid reformationen, sade han, hade gudstjänsten blivit så urvattnad att vilken bonddräng som helst kunde vissla fram en mässa vid dyngvagnen.

      • http://www.facebook.com/profile.php?id=100000295274544 Dan Ljungstam

        Sen det omvända så att frikyrkorna hade svårt att göra sig hörda i stora delar av ett strikt lutherskt-ortodoxt Småland, varför man i frikyrkokretsar använde det etablerade begreppet ”det mörka Småland”.

        • BigDemonicBunny

          Det är dock intessant att bara några mil norrut (Jönköping med utlöpare) så ligger bibelbältet, som inte bara var ganska snabba på att bli lutherska, men både var och är starkt frikyrkliga idag.
          Detta korrelerar INTE med det bördiga bältet (ett bälte av bördigare jord som går från Linköping till Göteborg) som ligger ytterligare några mil norrut, så skillnaden korrelerar inte direkt med socioekonomiska faktorer.

          Kanske en intressant fråga för Prof. Harrison. Vad finns det för förklaringar till att södra småland är religöst ärkekonservativt, medans norra småland är en av de mest frikyrkliga regionerna i Sverige?

          • http://Svd.se Larsviberg

            För att få en förklaring till det bördiga bältet måste Du läsa lite om Baltiska issjön, Yoldiahavet, Littorinahavet och Svea älv. Det börjar f.ö. inte i Linköping. Överhuvudtaget tror jag inte det har något med Smålands kyrkohistoria att göra.

          • BigDemonicBunny

            Jag letade inte till en förklaring till bördiga bältet, och jag vet att det inte har något med smålands kyrkohistoria då det inte korrelerar med religösa övertygelser.
            Och visst. Om man vill vara superspecifik så börjar bördiga bältet ute vid slätbaken, men över svea älv går det inte utan går över östgötaslätten.

          • http://Svd.se Larsviberg

            Svea älv var ancylussjöns avtappning i världshavet, som skedde i Vänern, som då fortfarande var en vik av västerhavet- dock ej valdemarsvik. Utan denna avtappning på grund av landhöjningen hade både Östergötland och Västergötland fortfarande legat under vatten. För att komma upp på torra land måste man då till sydsvenska höglandet.

          • http://dackecountry.blogspot.com Nils Dacke

            man måste komma ihåg att Småland under all tid innan järnvägen i princip var oframkomligt och att kommunikationen gick utmed naturligt bestämda rutter så att tex i Kalmar län så finns på fastlandet 8 härader varav vissa som Stranda är mycket små. Sedan finns en annan lustighet och det är att ingen järnväg byggts längs med kusten utan uppåt vilket nog följer de gamla kommunikationstråken. Stranda hade nog också mest kontakt sjövägen och många därifrån bär tydliga drag av utländskt inflytande… Som tex Juholt ;)

Premiärer
Ewa Fröling och Katarina Ewerlöf i Colin Nutleys.

”Sladdriga scener i Nutleys nya film”

Nutley, Sin City och otäckheter.

FOTO: Tony Nutley

”Ett spel man bara kan förlora”

Nytt spel

Skildrar förlamande depression.

Barntröja från Zara
väcker bestörtning

Se tröjan

Påminner om Förintelsen.

Betala för journalistik - medborgerlig plikt

Krönika

”Klickräkneri och frilansifiering”.

”Om våld” missbrukar
upphovsrätten

Kulturdebatt

”Våldför sig på ideella rätten”

Dikter om en urholkad flyktingpolitik

Litteratur

”Uppfodrande poesi.”

Breaking Bad triumferade på Emmy

Gala

Emmy till Cranston för drogkung.

Obekvämt hångel som aldrig tog slut

Emmy

Kyssen varar 11 sekunder.

Galleridebut som bränner till

konst

Kroppsligt, sinnlikt, abstrakt.

Webb-tv

Heta Jarmo går på export till Finland

Serie

Om klena Sverige ur Jarmos perspektiv

Sprakar av färger, becksvart inuti

Konst

Fernströms pensel doppad i sömn.

Svensk comeback i årets Venedig-tävling

Guldlejonet

”Duvan” kan ta hem ett lejon.

Vilken republik
har denna flagga?

Quiz

Dick Harrison om ett europeiskt land.

Tv-val avslöjar din kultursmak

Krönika

”Tro inte att du är unik”.

PK ett ideal vi bara måste återerövra

Krönika

”Vem vill inte bete sig korrekt?”

SvP är inte alla svenskars parti

Reportage

Soran Ismail åker till Sjöbo.

De får inte förgifta vår demokrati!

Perspektiv

Vi lever i en demokratisk dal.

Krönika

Viktig vänskap i utbytbarhetens tid

Viljan att upplösas tillsammans.

Finns hopp för
förbisedda författare

Krönika

Vem läser Ivar Lo i dag?

Sverige blir inget Danmark

Under strecket

SD har misslyckats.

Han fick Svenska Dagbladets operapris

Gav glöd och glans åt ”Rhenguldet”.

Färgbilder från första världskriget

Bildspel

Unikt material i ny bok.

Ögonblicksbilder
från depressionen

Bildspel

1930-talets USA i färg.

Inspireras till nya Attefallshuset

Bildspel

Se det flyttbara strandhuset.

Se unika färgbilder från förra sekelskiftet

Bildspel

Dokumenterade det ryska imperiet.

Tsarens rike på ett nytt sätt

Del II

Unika färgbilder från förra sekelskiftet.