Kyskhetsbältet – sant eller falskt?

Med tanke på dagens datum kan det vara på sin plats att konfrontera ett historiskt faktum som oftast har pekats ut som bluff: kyskhetsbältet – två järnplåtar som sammanlänkats och fogats till en låsanordning, redo att appliceras på kvinnans sköte. Enligt vad man ofta får höra var detta redskap patriarkatets mest genuina förtryckarinstrument, något som gamla riddare spände på sina fruar när de red iväg för att kriga, eller som brukades som straff mot damer som förmodades vara alltför intresserade av det andra könet. Men har de verkligen existerat? Eller är hela historien en skröna? Kanske ett aprilskämt?

För att finna svaret måste vi söka oss till de kulturmiljöer där kyskhetsbälten bevisligen har existerat, ty sådana finns. De kallas kuriosakabinett och var inte ovanliga i lärda hem på 1600- och 1700-talen. Här kunde man finna åtskilligt som fascinerade folk, allt från märkliga men helt oförfalskade föremål från fjärran Söderhavsöar och arktiska samhällen till misstolkade biologiska företeelser, exempelvis ”drakskelett” och ”enhörningshorn”, och rena falsarier. Ett och annat kuriosakabinett har, i ombyggd version, överlevt in i nutiden. (Ni som har vägarna förbi Lund kan kika in i Kilian Stobaeus kabinett, som skänktes till universitetet 1735 och idag finns att beskåda på stadens Historiska museum.)

Det var i dessa rum man i äldre tid kunde hitta kyskhetsbälten – och i regel bara där. Allt tyder på att kyskhetsbältena var medvetna bluffar som tillverkades för inköp av samlare, som sedan placerade dem i sina kabinett. Tillverkarna (och sedan samlarna, när de visade runt sin publik) hävdade att bältena var medeltida och att de hade använts på riddarnas slott och borgar.

Detta gäller för majoriteten av alla bevarade kyskhetsbälten. Men det finns en viss chans/risk att det inte gäller alla, att en liten minoritet av alla bälten faktiskt har nyttjats. Några bälten är nämligen påfallande bekväma (efter omständigheterna) och rejält fodrade, uppenbarligen för att skänka bäraren viss komfort. Förvisso kan även sådana ting ha skapats för att kittla en kuriosasamlares fantasi, men vi kan inte utesluta att det rör sig om ett föremål som varit avsett att brukas i självförsvar. Det var riskfyllt att färdas på dåligt bevakade vägar i äldre tid, och vissa menar att dessa fodrade bälten har fungerat som försvar mot våldtäktsmän. En förmögen kvinna som sett ett kyskhetsbälte i en kuriosasamling kan ha kommit på idén och beställt ett dylikt uppgraderat bälte av en tillverkare.

Men detta är endast spekulation. Det kan, väl att märka, också ha varit ett aprilskämt…