SVD Offert - Bästa sättet att få offerter.

Få offerter från tusentals kvalitetssäkrade företag - snabbt, enkelt och tryggt.

POPULÄRAST  JUST  NU:

SvD i samarbete med

Kriget i Libyen 1801-1805

Historia Med anledning av stridigheterna i Libyen har jag blivit uppmanad att berätta om det så kallade barbareskkriget i början av 1800-talet, ett krig som de flesta svd-läsare sannolikt aldrig har hört talas om. Och det gör jag gärna. Det tillhör förvisso inte världshistoriens mest minnesvärda väpnade konflikter, men för USA har det stor symbolisk betydelse – medan vi svenskar har gjort allt för att glömma det.

Kriget som sådant var allt annat än uppseendeväckande. Mängder av liknande krig fördes på 1600-, 1700- och 1800-talen mellan nordafrikanska städer och europeiska stater. Det enda som var nytt med just detta krig var att även den unga republiken USA drogs in i konflikten och kom att utgöra en av huvudparterna.

Krigsorsaken var att de nordafrikanska städerna Tripoli, Tunis och Alger, liksom Marocko, utövade utpressning mot samtliga sjöfarande nationer i deras farvatten. Om vi inte betalade tribut till städerna hotade de nordafrikanska makterna att angripa våra skepp och försätta sjömännen i slaveri i väntan på lösen. Hotet blev ofta verklighet. Sammanlagt över en miljon européer (och ett antal amerikaner) satt i nordafrikanskt slaveri mellan 1500-talet och 1800-talet. Jag har i ett tidigare blogginlägg redogjort för de hundratals islänningar som högst motvilligt hamnade i Nordafrika på 1600-talet. Flertalet slavar kom aldrig hem utan dog i ofrihet.

På 1780-talet hade de europeiska länderna vant sig vid nordafrikanernas krav och rutiniserat tributbetalningen. Men USA var nygrundat och saknade liknande avtal. Redan 1784 angrep pirater amerikanska fartyg, och bekymren hopade sig snart. Inledningsvis fick USA förhandlingshjälp av Spanien och Frankrike, men i längden fungerade inte detta. USA måste konfrontera den ena nordafrikanska sjörövarmakten efter den andra. Förhandlingarna med Marocko avlöpte lyckosamt, men konflikten med Alger resulterade i mängder av tillfångatagna amerikaner och i dryga lösesummor på 1790-talet.

Konflikten med Tripoli – huvudstaden i dagens Libyen – blev akut när Thomas Jefferson tillträdde som president 1801. Paschan av Tripoli tog tillfället i akt att kräva 225 000 dollar i tribut, en för tiden oerhörd summa. Jefferson, som hela tiden varit emot de förödmjukande tributerna, vägrade betala, med följd att Tripoli förklarade krig mot USA. Den första regelrätta drabbningen var ett sjöslag den 1 augusti samma år, då det amerikanska skeppet USS Enterprise besegrade ett tripolitanskt skepp. Gustav IV Adolfs Sverige ställde sig öppet på USA:s sida. Sverige var ännu inte indraget i Napoleonkrigen, och den svenska regeringen var lika irriterad på de libyska kraven som den amerikanska.

År 1802 angrep svenska och amerikanska flottstyrkor Tripoli gemensamt, men motståndet var alldeles för starkt för att västerlänningarnas vapen skulle ha någon större verkan. I oktober hade Sverige fått nog och slöt fred på ofördelaktiga villkor. Tributen blev hög, och den amerikanska ilskan över de allierades kapitulation var stor. USA valde dock att fortsätta kriget på egen hand.

Ännu värre blev det 1803. Fregatten USS Philadelphia erövrade av Tripolis folk, och dess kanoner togs raskt i bruk mot sina tidigare herrar. Påföljande år ledde löjtnant Stephen Decatur en mindre grupp marinkårssoldater i en attack mot skeppet, som de lyckades sätta i brand. När amerikanerna gick till attack mot själva Tripoli hade de emellertid betydligt mindre framgång.

Först i samband med striderna vid Derna i april och maj 1805 vände krigslyckan till USA:s fördel. Åtta marinkårssoldater och omkring 500 legosoldater från olika Medelhavsländer genomförde en lyckad ökenmarsch från Egypten och erövrade Derna (dagens Darnah i Cyrenaika; staden kontrolleras för närvarande av den libyska oppositionen mot Gaddafi). I detta läge valde paschan att sluta fred. Avtalet slöts den 4 juni 1805. Båda sidor frigav sina fångar och USA betalade 60 000 dollar i lösen för det överskjutande antalet amerikanska fångar.

Kriget avslutade inte konflikten mellan USA och de nordafrikanska sjörövarna. Fler drabbningar ägde rum under de år som följde. Men i amerikansk historia har kriget, i synnerhet slaget vid Derna, antagit mytiska proportioner. Detta var första gången som amerikanska trupper segrade i ett krig i ett annat land. Det var elddopet för US Marines, i vars traditionella sång (Marines’ Hymn) slaget vid Derna hyllas redan i andra raden: From the Halls of Montezuma / To the shores of Tripoli (första raden syftar på slaget vid Chapultepec i Mexico 1847).

  • Anonym

    Hur kan man dra den slutsatsen? Det kan väl precis lika gärna vara så att när desperationen och konkurrensen om jobb hårdnar så ökar antalet anmälningar om diskriminering. Vilket är något helt annat.

    Får journalister idag över huvud taget inte lära sig ett jota om kritiskt tänkande, källkritik samt statistisk analys?

    .

  • Anonym

    När folk har dålig ekonomi så kan man ju alltid försörja sig på skadestånd från diskriminieringsärenden. Vem skulle inte anstränga sig för att känna sig lite kränkt om det resulterade i 100 000kr rakt ner i fickan?

  • Anonym

    Jag tycker den nyliberala antidiskrimineringsfilmen som länkas till sätter saken i ett dubblare perspektiv.

  • Anonym

    Bra inlägg! Satt inte självaste Julius Ceasar som fånge hos Libyska pirater?? Jag har för mig att han mutade sig fri själv, dessutom??

  • The old one

    Enligt Lars Ericson ”Svenska Frivilliga” slöts den 2 oktober 1802 en fred mellan Sverige och Tripoli. Den svenske konsuln i Tripoli förevisades i ett kritiskt förhandlingsskede en svavelindränkt skjorta, som paschan lovade att trä på konsuln och sedan tända eld på högst densamme om den svenska flottan började beskjuta Tripoli. Freden innebar att 137 svenskar frigavs från slaveri, däribland 14 skeppsgossar. En del svenska hade för att undvika slaveri konverterat, de betecknades med ”då han antagit den Muhemetanska Läran”. Undrar om några av våra nuvarande ”frivilliga” kommer att konvertera. Förresten, kan de, som tidigare FN-svenskar gjorts, beteckans som ”frivilliga???

  • http://profiles.google.com/robert.rosen.se Robert Rosén

    Ceasar var, vad jag minns, fånge hos pirater från Kilikien (eng: Cilicia) som ligger vid nuvarande Turkiets sydöstra medelhavskust, nära Syrien. Samma område som armenierna flydde till och grundade ett kungarike i vid 1080. Där var armenierna den dominerande folkgruppen, fram tills folkmordet efter 1 vkr då de som överlevde fördrevs tillbaka till nuvarande Armenien.

    En anekdot sa att Ceasar blev förolämpad av den låga summan som piraterna ville ha, och krävde att de dubblerade den.

  • Anonym

    Kan rekommendera Eskil Borg ‘Svenska konsuler och slavar i barbareskkaparnas Tripoli’ som bland annat handlar om kriget 1801, men även om den svenska diplomatiska representationen i Tripoli under hela dess historia.
    Julius Caesar skall ha mutat sig fri, bara för att rekvirera en liten flotta som anföll, tillfångatog och korsfäste piraterna. Men det var i Egeiska havet, så piraterna var väl troligen inte libyska.

  • http://twitter.com/Realism2011 Realism2011

    Caesar lovde varje pirat ett eget kors om han frigavs och Caesar var en man som stod vid sitt ord …..

  • Anonym

    Högst rimligt, förövarna skall inte slippa undan.

  • http://www.facebook.com/people/Tommy-Nilsson/100000270463398 Tommy Nilsson

    Excellent1, tack för en utmärkt kommentar!

  • http://www.neocreo.net Daniel Hansson

    Tyvärr – om barnet inte kommer ihåg det så är det som att inget brott har begåtts. Om någon annan har sett ett barn råka ut för ett övergrepp och väntar i 15 år på att väcka åtal om något som personen inte kommer ihåg, kanske inte tror på anklagelsen…  ja du förstår väl orimligheten i detta?
    Om en mamma avslöjar förövaren, men inga bevis föreligger (däribland DNA, tecken på våld, etc), ja då finns det inget man kan göra. Eller menar du att alla personer av ett visst kön ska antas att alltid tala sanning och motstående kön alltid ljuger? Eller att ett köns vittnesmål väger tyngre än ett annat? Omvänd bevisbörda fungerar inte heller, för det måste ligga hos den som anklagar att bevisa att ett brott har begåtts.

  • Anonym

    Enligt skribenten är detta ett förslag från det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet. Ska man tolka det som att det Socialdemokratiska Arbetarpertiet valt att inte stå bakom förslaget?
    Det blir grötigt när det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet har blivit ett parti i partiet. Varför istället inte skriva att detta är det förslag från Socialdemokraterna istället för en intressegrupp inom partiet?

  • Anonym

    Ok, ser nu att detta var ett blogginlägg skrivet av SvD. Tolkade blogginlägget som ett debattinlägg av socialdemokraten Hillevi Larsson. Så min kommentar ovan blev av den anledningen lite missvisande, men ni förstår nog ändå vad jag ville få fram i kommentaren?

  • Anonym

    Hur blir det med rättssäkerheten?
    Om den som blivit utsatt ”inte kommit ut” innan han/hon blivit 33 år, hur skall den som anklagas ta fram ett försvar? Även om åtal läggs ner är ju själva anklagelsen ett straff för den oskyldige.
    Risken finns ju alltid att anklagelser av denna typen görs för att uppnå någon typ av fördelar på ett annat plan. Vårdnadstvister, skadestånd eller allmän nedsvärtning. Att parterna är vuxna förändrar inget, hat växer med åren och möjligheten att svärta ner och få ett saftigt skadestånd kan vara ett lockande alternativ.
    Det borde räcka med 10 år efter man fyllt 15 för att kunna ”erhålla upprättelse” med lagens hjälp.
    Det är ju också möjligt att själv skaffa upprättelse om man är vuxen.  

  • Anonym

    Nej, det är orimligt. Det illustrerar snarare felet i att ta bort preskriptionstiden på de andra brotten, även om de är betydligt allvarligare. Efter tillräckligt lång tid kan intresset för att få fram sanningen väga klart tyngre än att ställa en ansvarig inför rätta men med en slopad preskriptionstid försvårar man det.

  • Anonym

    Vad är det för ny teknik som S-kvinnorna avser när det gäller övergrepp, är det någon minnesförstärkande kemikalie eller någon ny listig terapiteknik som klämmer fram nya minnesbilder?

    Eller skall rättsäkerheten sättas på undantag?

  • Anonym

    Tänk om man även kunde nämna att kvinnor begår övergrepp mot barn.
    Också.
    Det är många av oss som har den erfarenheten men det tycks inte vara viktigt.

  • Anonym

    Hur går det med utredningarna? Hur är kunskapen om barn?
    Hur bra är kunskapen om förövar och offerpsykologn?
    Hur bra bemöter man barnen, i vilken miljö?
    Finns mängder av frågor att ställa och delar att förbättra, innan alla dessa märkliga personer börjar härja om ”rättsäkerhet”
    De är sällan intresserade av bättre utredningar, bättre omhändertagande och fördjupad psykologisk kunskap
    Däremot kan förövaren ofta köpa  fina advokater.

    Läs Rädda barnens :” Varför berättar de inte”, om hur svårt barn har att berätta om övergrepp ens om det finns filmat och bevisat..
    Förövarna?  Dom skyller på barnen, t  o m då när det finns filmat.

  • Anonym

    Varför ser porren ut som den gör då, varför sexualiseras kvinnokroppen av  män, och i reklam,  i media, varför säljs kvinno- och barnkroppar till män över hela världen, t  om i våra grannländer, varrför  finns kvinnokroppar på rad  på nätet, varför är det män som diskuterar kvinnokroppen på flash sida upp och sida ner, varför är mannens sexualitet alltid i första rummet -överallt,
    när det egentligen är  KVINNOR som är de STORA skurkarna??

    Give me a break för denna eländiga  fokusförskjutning….den har bara ett syfte , att frånta de skyldiga männen deras skuld.

  • http://www.facebook.com/people/Tommy-Nilsson/100000270463398 Tommy Nilsson

    Det spelar ingen roll om det är svårt att berätta – rättssäkerhet blir inte mindre viktig för det.

  • http://www.facebook.com/people/Tommy-Nilsson/100000270463398 Tommy Nilsson

    Poängen var att både män OCH kvinnor begår sexualbrott, Zorea. Du behöver inte ta i så du kräks….

  • http://www.facebook.com/people/Tommy-Nilsson/100000270463398 Tommy Nilsson

    Som påpekats av andra kommentatorer, så har man preskriptionstid bl a för att undvika resursslöseri på fall där det finns små möjligheter att bevisa brott eller döma någon som ansvarig. Om det hade funnits oändliga resurser så hade det inte varit något problem.

  • Anonym

    Jag har varit i Thailand. I Pattaya var det som du säger mannen som utnyhttjar kvinnor. När jag var i Gambia var det tvärtom. Det senare har du säkert ingen åsikt om som feminist. Jag är van. Som det utnyttjande som jag råkade ut för som barn skall ignoreras. Du använder dig av härskarteknik. Förlöjliga och osynliggjöra. Kvinnorna är inte de stora skurkarna men det finns kvinnliga skurkar också. Är jag som offer inte lika mycket värd som ett kvinnligt dito?.

  • Anonym

    Du generaliserar. Det är ditt problem.

  • Anonym

    Du generaliserar. Och de förslag du har är feministiska.

  • Anonym

    Våldtäkt är mord på själen! Och det ska ALDRIG preskribera!!! Straffet ska – samtidigt med en lagändring – höjas till det som gäller mord!

  • http://loweschmidt.se Lowe Schmidt

    Tycker inte artikeln säger någonting om vilket kön som förgripit sig, bara att det händer.

  • http://www.facebook.com/phaetoon Inge Svensson

    Anledningen till att de ovan nämnda brotten fick preskriptionstiden slopad var för att man nuförtiden kan säkra dna-bevis och spara dessa tills man hittar en gärningsman. Det räcker inte med att hålla sig borta från Sverige i 20 år längre. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att ta bort preskriptionstiderna för övergrepp mot barn. Men vad för bevisning finns kvar 10 år efter myndighetsdagen, alternativt 15 år för grova övergrepp? Kan ju knappast finnas någon teknisk bevisning kvar, så det egentligen handlar det bara om ord mot ord, samt i vissa fall, indicier. Då blir det bara ytterligare ett övergrepp mot den som har utsatts för det sexuella övergreppet som barn. För man lär inte slippa att bli kallad lögnare och att bli ifrågasatt i rätten.

  • http://www.facebook.com/phaetoon Inge Svensson

    Preskriptionstiden är 10-15 år, beroende på om övergreppet räknas som grovt, räknat från 18-årsdagen. Så man har nog hunnit flytta hemifrån innan dess.

    Dock så finns det ett bevis som är ganska så talande. Hittar man ett videoklipp där övergreppen dokumenteras och förgriparen går att identifiera så borde det gå att skipa rättvisa. I vissa enskilda fall borde de högre laginstanserna manuellt kunna ta bort preskriptionstiden.

  • http://www.facebook.com/anne.skaner Anne Skaner

    Detta är oerhört viktigt, för fyra år sedan gick jag ut i Aftonbladet o krävde att preskriptionstiden för sexuellt utsatta skulle tas bort. detta mot bakgrund av otroligt många inom gruppen Vanvårdade i den Svenska social- och barnavården varit utsatta för sexuella övergrepp, män som kvinnor. 40 procent av de män som intervjuades i vanvårdsutredningen har utsatts för sexuella övergrepp och 60 procent av kvinnorna. För dem har det inneburit livslångt trauma att inte kunna gå vidare med detta, utan nu måste ställa sitt hopp till Regeringens höstbuget för att ev få upprättelse både som ursäkt och ekonomisk kompensation.

  • http://www.facebook.com/people/Tommy-Nilsson/100000270463398 Tommy Nilsson

    Man får ju inte automatiskt ekonomisk ersättning bara för att preskriptionstiden tas bort – man måste fortfarande bevisa brott och hitta en gärningsman.

  • Hak Krak

    Gärna förlängda – eller ännu hellre slopade – preskriptionstider för våldtäkt, men jag tycker det är åldersdiskriminering att särbehandla våldtagna barn. Dessa har idag samma möjlighet till upprättelse som vuxna våldtäktsoffer, då preskriptionstiden räknas ifrån offrets 18-årsdag. Denna regel är rimlig eftersom det kan vara svårare för barn än för vuxna att anmäla sexualbrott. Men nu vill Hillevi alltså utöver detta ge särskilda förmåner till minderåriga offer. Varför ska inte vuxna våldtagna kvinnor ha samma möjlighet till upprättelse? Hillevis förslagemå vara välmenat men är feltänkt ifrån början.

blog comments powered by Disqus