Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Under de senaste dagarna har jag rest runt mellan orter i Västsverige, föreläst om diverse ämnen och fått mängder av frågor, både från folk som följer bloggen och från folk som vill veta mer om historien i sin egen hembygd. En av de frågor som återkom oftast när jag befann mig i trakten av Skövde förtjänar att lyftas upp, eftersom den illustrerar hur många olösta gåtor i vårt kulturlandskap som ännu väntar på att bli besvarade.

Det gäller det stora monumentet i Askeberga, inte långt från Tidan. Här står 24 klumpformade stenar, omkring två meter höga, uppställda i en 55 meter lång och 18 meter bred nordsydlig oval. I referensverk kan man antingen läsa att det är en skeppssättning (i så fall Sveriges näst största efter Ales stenar) eller en domarring (i så fall sannolikt världens största). Man kan också läsa att monumentet är daterat till yngre järnålder, det vill säga till vendeltid eller vikingatid.

Men allt detta är gissningar. Domarringar är betydligt mindre och de för skeppssättningarna typiska stävstenarna saknas. Om vi lägger ihop formen på stenarna (eller rättare sagt flyttblocken) och det väldiga omfånget får vi ett monument som är så speciellt, för att inte säga unikt, att vi saknar en adekvat term för vad det är. Vi vet inte vilken funktion monumentet har fyllt – om det är en gammal grav, eller en tingsplats, eller en kultplats, eller en marknadsplats. Vi vet inte heller när stenarna restes. Den enda utgrävning som ägt rum var en smärre operation 1928, som syftade till att återställa området efter potatisodling.

Ergo: eftersom grundläggande arkeologisk forskning om monumentet – som till råga på allt är helt okänt för de allra flesta svenskar – aldrig har genomförts vet vi egentligen ingenting om detta väldiga fornminne. Hur länge dröjer det innan myndigheter och finansiärer ändrar på den saken?

Fler bloggar