SvD.se granskar

Alexandra Hernadi och Tobias Olsson

Alexandra Hernadi och Tobias Olsson

Trots att vi sade hej då igår – här kommer ytterligare ett blogginlägg. Biståndsminister Gunilla Carlsson har svarat på två av de frågor vi fått från läsarna.

Hur följer du upp vad som händer ute i kommunerna?/ Catharina

Hej Catharina,

Jag har med stort intresse följt SvD:s granskning av det bistånd som går till kommunala partnerskap. Det är svårt för mig att idag följa upp och bedöma resultaten av denna verksamhet då den är relativt ny och har därför inte hunnit utvärderas. Det är Sidas ansvar att följa upp verksamheten och jag ser fram emot den utvärdering som sedan tidigare är inplanerad av de kommunala partnerskapen.

Jag och regeringen har de senaste åren stärkt styrningen av biståndet, bland annat genom att formulera strategier för olika delar av Sveriges biståndsverksamhet. För de kommunala partnerskapen finns dock ännu ingen strategi., men jag kommer att se över hur vi styr denna del av biståndet i samband med att vi reviderar vår strategi för globala utvecklingsinsatser.

För mig är det självklart att denna verksamhet ska präglas av samma krav på mål- och resultatstyrning som övrigt bistånd.

Vad anser du att du har för ansvar för hur svenska biståndspengar används
på ett ”oansvarigt” sätt? / Pelle

Hej Pelle,

Ytterst är det jag som är ansvarig för hur biståndspengar används. Jag har ett dubbelt ansvar, både mot de fattiga människor som biståndet är avsett för och mot de svenska skattebetalarna, som vill att biståndet ska göra nytta.

Viljan att ta detta ansvar har varit vägledande för mig sedan jag tillträdde som biståndsminister för tre år sedan. Jag tar ansvaret genom att strama upp och genomföra reformer på ett antal områden. Till exempel måste biståndet börja kännetecknas av en resultatkultur. Alla biståndsinsatser måste vara inriktade på att nå resultat, och vi måste kunna visa vilka resultaten är. I år presenterade regeringen för första gången någonsin en resultatskrivelse till riksdagen där vi gick igenom allt bistånd. Där kunde vi redovisa många exempel där bistånd gör nytta. Samtidigt är det svårt att få en övergripande uppfattning om resultatet inom hela biståndsområdet. Det kommer att ta tid att stärka resultatkulturen,

Jag tar också ansvaret genom att regeringen efter hand presenterar policies och strategier som ska styra olika delar det svenska biståndet. Det har hittills alltför ofta varit oklart vilka mål och metoder som är styrande. En förutsättning för att förbereda insatser som når resultat är att alla inblandade vet vad de ska göra och varför.

Jag har själv uppmärksammat problemet med korruption och andra oegentligheter i samband med biståndsinsatser. Min övertygelse är att transparens är en nödvändig förutsättning för att komma till tals med allt från ohederlighet till nonchalans eller slarv i användning av biståndsmedel. Därför har jag nu tagit ett initiativ som jag kallar ”öppna biståndet” där jag söker efter vägar att ytterligare öka genomlysbarheten av det svenska biståndet. Jag kommer den 9 december tillbaka med förslag på hur jag ser att vi bör gå vidare.

Fler bloggar