Det är bra förbjud sponsring från olika intressen, speciellt från staten.

Finns någon teori om att stadens borgare samarbetat med den utländske kungen i syfte att reducera hotet från den omgivande landsbygdsbefolkningen?

Trots allt måste alla politiska händelser i agrarsamhällen läsas med Malthusianismens idé om att befolkningstillväxten är högre än vad odlingslandskapet förmår mätta i bakhuvudet. Missväxt, nödår och sådant är ju medeltidsrealiteter som ingen då kan ha missat.

Vem

Och vem var Tova? ”Visby fordom de plundra / anno trettonde hundra / Valle Atterdag / hade fått behag / till en ung fröken Tova / Sådant lär kosta kova / Men om rovet sa / Visbyborgarna: / att det räcker och blir över / Vi har tjugo Tovor te / Men Valle han drog / i skägget och log: / Det är en dag i morgon med!” Så sjöng Karl Gerhard 1927. Det står inte ett ord om fröken Tova i Harrisons Sveriges historia, för det är givetvis en skröna. Men det hörde visst till allmänbildningen på 1920-talet.

Det var under 1920-talet ganska aktuellt genom Schönbergs oratorium ”Gurre-Lieder”. Det handlar om Valdemar Atterdags älskarinna som enligt legenden hette Tova. Hon skulle enligt samma legend blivit mördad av Valdemar Atterdags drottning genom att bli innebränd i en badstuga på slottet Gurre. Ruinen ligger än idag kvar på Själland.

Men historien verkar i stället handla om  Valdemars Atterdags namne, Valdemar den store, som levde 200 år före Atterdag. Om det ens hände. Orkar inte dra hela storyn, kvällen är för sen…

Hur som helst – Toves namns figurerade en hel del runt Valdemars erövring av Gotland. Hon ska ha förrått soldeter än på södra Gotland än i Visby. Och blivit inmurad i ringmuren. Bara en skröna, tack och lov.

Men historien var allmängods – hörde till allmänbildningen -  hos folket på 1920talet, ungefär som att intresset för Sixten Sparre var stort när filmen Elvira Madigan hade premiär eller att intresset för dinosaurier exploderade efter Jurassic Park.

Ja då som först förstår jag fortsättningen på kupletten: ”Gurre slott / det har fått / utav Drachmannens poesi / något som stöter i / himmelsblått / så det räcker och blir över / åt en nutidsdiktare”. Byggde oratoriet på Holger Drachmans pjäs ”Gurre” (1899)? Bastubränningen borde i varje fall otvetydigt härröra från den danska balladen om Valdemar og Tove, ”I gører den badstue hed som glød / stolt Tovelil skal derinde dø”. I texten är det Dronning Soffi som ger order om det. Det är förstås inte mer historiskt än den liknande sagan om Erik och Karin och spiketunnan, men så hette i alla fall inte Valdemar Atterdags drottning. Inte ett ord om Gotland. Men för gotlänningarna är det naturligtvis också praktiskt med en skröna om att Tove förrådde Visby. Också det kan ju ”skyla över det skamliga faktum att stadens borgare inte deltog i slaget”. Tack för det!

[...]The information mentioned in the article are some of the best available [...]……

[...]The information mentioned in the article are some of the greatest available [...]……