Det är svårt att se krisen i SCB:s färska siffror över export och import av varor. Exporten överstiger importen med 11 miljarder kronor i december 2008.
Under helåret 2008 är exporten 111,6 miljarder kronor större än importen. Handelsnettot är fortfarande imponerande.
Visst, året innan (2007) var handelsnettot 120 miljarder kronor och 2006 var överskottet 150 miljarder kronor. Nettot har alltså blivit mindre men eftersom importen minskat minst lika mycket som exporten har nettot hållits på klart godkänd nivå.
Experterna hade trott på ett sämre handelsnetto för december men deras pessimism kommer att få fog för sig de närmaste månaderna. Eftersom orderingången varit så mycket lägre under senare delen av hösten kommer faktureringen att fortsätta minska och då sjunker handelsöverskottet ihop.
Men några månader till kan kanske en vikande import väga upp en vikande export. Även om handelsnettot ser bra ut blir den ekonomiska aktiviteten allt svalare.

Det blir värre innan det blir bättre. Ungefär så uttryckte sig blivande presidenten i USA, Barack Obama, i helgen.
Uttalandet minskar naturligtvis de gigantiska förhoppningar som finns på den nye presidenten. Stundtals, även i svenska medier, verkar det som om frälsaren är på väg. Men uttalandet kan mycket väl vara sant. Det blir värre innan det blir bättre.
I slutet på förra veckan rapporterades om 524 000 nya arbetslösa i USA. Det var ungefär som väntat men arbetslösheten steg till 7,2 procent vilket är den högsta siffran sedan januari 1993.
Under hela 2008 försvann 2,6 miljoner jobb i USA vilket är det största årliga tappet sedan 1945.
I ett nyhetsbrev på måndagen gräver SEB:s ekonomer djupare i fredagens arbetsmarknadsstatistik och kommer upp med nedslående slutsatser.
Det genomsnittliga antalet arbetade timmar per anställd fortsatte att falla i december till 33,3 timmar vilket är den lägsta nivån någonsin. Jämfört med augusti är det en nedgång på 0,4 timmar per vecka.
Om den minskningen översätts till heltidsjobb motsvarar det, enligt SEB, 1,7 miljoner personer som fortfarande är anställda men inte har något att göra på jobbet.
Det talar för att företagen måste snabba på takten med vilken antalet jobb skärs ner och vi får förbereda oss på ännu sämre arbetslöshetsstatistik framöver, sammanfattar SEB.
Även i Sverige märks de dåliga tiderna. På morgonen kom Riksgälden med besked om att statens betalningar visar ett överskott på 135 miljarder kronor 2008. Överskottet skulle varit större om inte regeringen under december betalat ut 8 miljarder kronor i kapitaltillskott till Almi Företagspartner och Svensk Exportkredit och gjort stödinsatser till fordonsindustrin.
Det kommer att dröja innan vi får se ett lika stort överskott som i fjol. Innan dess ska både finanskris och lågkonjunktur klaras av.

Nu kan det slås fast. Förra året var inget bra år för svensk bilhandel. Under 2008 registrerades drygt 250 000 nya personbilar, enligt siffror från BIL Sweden. Det var en minskning med 17 procent jämfört med 2007.
Det har blivit allt tystare i landets bilhallar. I december sjönk försäljningen med hela 44 procent. Nu håller svenskarna i plånboken.
Alla svarta rubriker om kris och varsel får hushållen att spara mer och konsumera mindre. Bedömare räknar med att den reala disponibla inkomsten är på god nivå under 2009 tack vare lägre skatter och låg inflation. Men 2009 blir ändå ett år med sjunkande bilförsäljning (enligt exempelvis Konjunkturinstitutets senaste prognos).
Svenskarna stannar också i högre grad hemma på semestern. Färre utlandsresor således.
Det blir mindre guldkant på tillvaron i väntan på att de dåliga tiderna blåser över. Så ser närmaste året eller åren ut.
Och medelålders män med lite för mycket i plånboken har redan börjat dra in på utgifterna – för det är väl de som till stor del köper motorcyklar?
I december 2008 minskade nämligen mc-försäljningen med nästan 90 procent jämfört med december 2007.
Det betyder färre dödade och skadade i trafiken. Lågkonjunktur innebär alltid mindre trafikdöd och lägre utsläpp från både fordon och industri.

Veckan före jul är prognosmakarna i full gång med att sudda i sina prognoser. I eurozonen, USA och i Sverige har analytiker kastat sig över simuleringsmodeller och excelark för att uppdatera makroprognoserna.
För oss som tar del av dem är det ingen rolig läsning eftersom alla siffror blivit sämre. Men vi är inte förvånade. För prognosmakarna är det sista förändringen innan jul- och nyårshelgen.
Nu slipper de sitta med julsupen i hand och känna att prognosen de lagt är föråldrad. Alldeles nyligen räckte det med en prognos i kvartalet, sedan blev det ändringar varje månad för att hinna med i finanskrisens vändningar.
Nu börjar det luta åt att prognosmakarna måste uppdatera varannan vecka.
SBAB, Nordea, KI, regeringen, Swedbank och Svenskt Näringsliv har nyligen ändrat i sina Sverigeprognoser. Nu handlar det om en krympande ekonomi 2009 och en styrränta som åtminstone kommer ner till 1 procent.
Så fort årsskiftet passerats kommer nya och ännu lägre prognossiffror.
När vänder det uppåt? Kristallkulan är grumlig, för att citera Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson i senaste månadsbrevet.
Den grumligheten kommer att finnas kvar en bra bit in i 2009.

Trygghetsrådets vd Carl-Gustaf Leinar efterlyser ”mer av klassisk arbetsmarknadspolitik”. Utbildning som förnyar kompetensen och stöd till personer som vill starta eget är bra insatser för att möta jobbkrisen, anser han.

TRR Trygghetsrådet, som stöttar uppsagda privattjänstemän på uppdrag av Svenskt Näringsliv och PTK, redovisar nya dystra månadssiffror.

1 773 uppsagda tjänstemän under november överträffar noteringen från oktober med 597 personer.

Allt är inte nattsvart, det finns fortfarande jobb att söka, bland annat inom it och i energisektorn, påpekar TRRs vd Carl-Gustaf Leinar.

– Man får leta mera och jobba hårdare för att få ett jobb, men de finns. Många företag undviker att annonsera i lågkonjunktur eftersom de får så många sökande, säger han.

Det gäller alltså att vara aktiv själv.

– Det bästa tipset är syestematiskt använda sitt kontaktnät. Utanför storstadsregionerna kan det handla om 75 procent av jobben som tillsätts genom kontakter, säger Carl-Gustaf Leiner.

Men det är inte alltid de arbetssökande har den kompetens som arbetsgivarna söker. Kraven på regeringen att utöka arbetsmarknadspolitiken med bland annat fler möjligheter till utbildning är många.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin hänvisar ofta till omställningsstöden, som bland andra TRR ger.

Men också TRRs vd Carl-Gustaf Leinar anser att det kan behövas mer, i den djupa lågkonjunktur vi verkar stå inför.

– Vi har inte resurser för att hjälpa dem som förlorar jobbet i branscher som kanske försvinner eller minskar avsevärt, säger han.

Andra saknar formell grundutbildning, påpekar han. Det kan ha fungerat bra hos den nuvarande arbetsgivaren, men blir en black om foten när man söker nytt jobb.

– En del som förlorar jobbet nu gör det för att de inte har rätt kompetens för just det företaget. Då är det värdefullt om de kan använda tiden i arbetslöshet till att stärka sin kompetens, säger Carl-Gustaf Leinar.

Han slutsats är kort och gott:

- Mer av klassisk arbetsmarknadspolitik är vad som behövs. Det kan handla om till exempel kortare yrkesutbildningar.

Carl-Gustaf Leinar efterlyser också mer stöd till den som vill starta eget.

– Startaeget-bidraget finns kvar, men det mesta av resurserna har styrts över till jobb- och utvecklingsgarantin och ungdomsgarantin och de som står långt från arbetsmarknaden. Men nu i lågkonjunktur är det relevant att använda pengarna för att undvika att fler hamnar i utanförskap, säger Carl-Gustaf Leinar.

I Danmark har bostadspriserna redan sjunkit med drygt 20 procent under de senaste två åren. Uppåt 20 000 lägenheter står tomma i Köpenhamn och nu spås att priserna kan falla med uppåt en tredjedel de närmaste åren.
Bostadsmarknaden i Danmark, och speciellt i huvudstaden Köpenhamn, är inte munter. Åtminstone inte för den som ska sälja och stadens mäklare har det svårt.
Varför inte köra med lite enkla trick? ansåg några ljushuvuden. Nu lockar de med en platt-tv till den som slår till på en bostadsrätt eller kryddar villaköpet med solresa. Vissa mäklare lovar en Opel på köpet.
Men metoden får kritik, rapporterar 24timer enligt sajten Nytt från Öresund.
Att ge gåvor i samband med köp blev lagligt i Danmark 2007 men mäklarnas egen organisation är inte förtjust. Dessutom kan man undra hur effektiv metoden är.
En bostadsmarknad i rejäl utförsbacke, en kreditmarknad där lån blivit både svårare att få och dyrare hjälps nog inte ens upp med en Opel. Ett bilmärke som även det har stora problem och begärt stöd hos tyska regeringen.
Amerikanska ägaren GM satt i natt tillsammans med sina kollegor Ford och Chrysler och argumenterade inför ett kongressutskott varför de behöver många miljarder dollar i nödhjälp.
Alla vill ha hjälp – utom de svenska bankerna – och staten ska stå för garantier och pengar. Men staten har inga andra resurser än de som vi medborgare ger den.
Notan hamnar hos oss vad som än händer.

Låt oss strunta i att försöka ligga steget före. Det blir lätt tröttsamt. Knappt har vi lärt oss vad recession är förrän tillvarons dysterkvistar ropar depression och pekar med hela handen mot 1930-talet.
Visst, det värsta kan alltid hända men vi är väldigt långt från depression i betydelsen ”djup lågkonjunktur”. Vi får tills vidare nöja oss med recession som betyder ”mild lågkonjunktur”.
Med tanke på de varsel som lagts under senaste tiden och prognoserna om nolltillväxt är det tillräckligt illa.
I senaste marknadsbrevet från kapitalförvaltaren Enter (www.enterfonder.se) jämförs dagens situation med ordentliga nedgångar tidigare i historien.
Utgångspunkten är hur börsen i USA utvecklats (S&P 500) där data finns från 1871. Sedan början av 2007 har S&P 500 fallit drygt 40 procent.
Börskraschen 1929 blev startskottet för den stora 30-talsdepressionen. Under fyra år tappade S&P 500-index nära 90 procent. Dagens nedgång är endast en mild västanfläkt i jämförelse, skriver Enter.
Den reala ekonomin (det vill säga utvecklingen utanför börsen) var extremt dålig jämfört med vad som hänt nu och vad man förväntar sig.
Under depressionen föll USA:s BNP (värdet av allt som tillverkas under ett år) med 29 procent i reala termer (när inflationen räknats bort).
Nästa år väntas USA:s BNP falla med uppåt 1 procent.
Under depressionen steg arbetslösheten från 3 till 25 procent. Nästa år väntas arbetslösheten i USA gå upp från cirka 5 till 7,5 procent.
Dagens situation går alltså inte alls att jämföra med 30-talsdepressionen.
Dagens börsnedgång är mer lik den som inträffade under oljekrisen i mitten av 1970-talet och under it-kraschen i början av 2000-talet.
Men jämförelser är svåra att göra. Till att börja med kan vi nöja oss med att lära känna recessionen. Depressionen får vänta.

Toppmötet i Washington förkunnade inga omedelbara nya åtgärder mot den globala finanskrisen. Men G20-länderna lovade att öka sitt samarbete om ekonomisk politik, satsa mer på stimulanser, reformera internationella institutioner som IMF och Världsbanken, samt skärpa kontrollen av banker och finansmarknader.
Detaljerna återstår dock att arbeta fram.

”Vi är beslutsamma om att förstärka vårt samarbete och arbeta tillsammans för att återställa global tillväxt och uppnå nödvändiga reformer i världens finanssystem”, förklarade de 20 i rätt omfattande slutkommuniké i lördags.
(Mer om mötet och kommunikén finns på Vita Husets hemsida: www.whitehouse.gov/infocus/financialmarkets/)

Mötet i Washington var dock bara en start, betonar G20.
Fram till nästa toppmöte – som ska äga rum senast i april – ska G20-ländernas finansministrar arbeta vidare med en rad förslag och finslipa förslagen till gemensamma principer.

De ska bland annat studera hur man kan samordna olika länders redovisningsstandarder, sätta upp kollegier för internationell samordning den redan befintliga övervakningen av större banker, diskutera nya standarder för kreditvärderingsinstitut, och undersöka hur bankchefers ersättningar kan begränsas.
För hedgefonder och privata riskkapitalbolag nöjer sig G20 med att rekommendera att de frivilligt åtar sig att tillämpa de bästa kända metoderna att driva sin verksamhet.

Mer tydligt och med stort eftertryck manade G20 samtidigt till ett återupplivande av WTO:s globala frihandelsrunda. Alla länder manades att avstå från att upprätta nya handelshinder i tolv månader framåt.

I väntan på att allt detta leder till mer tydliga resultat det också kan visa sig hur mycket mer det i praktiken blir av räntelättnader och ekonomisk stimulanspolitik.
Internationella valutafondens chef Dominique Strauss-Kahn rekommenderar globalt samordnade stimulansåtgärder motsvarande 2 procent av hela världens BNP, vilket vore en mycket stor satsning. Men en del länder som redan har besvärliga underskott i statsfinanserna är inte lika redo att satsa på väldiga stimulanspaket som andra, och den relativt öppna formuleringen i slutkommunikén är att varje land ska genomföra sådana åtgärder som är ”lämpliga”.

Hur det nu än blir med de konkreta resultaten av helgens toppmöte i Washington ses träffen hur som helst som något av ett genombrott för världens tillväxtländer. Behovet att ha med dem vid fortsatta överläggningar om världsekonomiska problem har markerats med eftertryck.

Som ett exempel på det utlovas utvecklingsländerna en större andel av rösterna i Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken. Dessutom ska framträdande tillväxtländer nu få delta i Financial Stability Forum, ett hittills ganska undanskymt forum för samråd om finansiella problem. Det har hittills mest varit till för de etablerade industriländerna, men ska nu breddas och få en starkare roll som övervakare av finanssektorn.

Däremot tycks kineserna och saudierna fortfarande avvakta med att utlova några stora bidrag till IMF för att stärka fondens möjligheter att ge stödlån till länder i nöd.

Nu är det ingen tvekan. Skarpa siffror visar på krympande ekonomier i eurozonen. Eller minustillväxt som ekonomer uttrycker det. När ekonomin krymper två kvartal i rad har vi en recession.
Tidigare i veckan var det Tyskland som meddelade att ekonomin krympt med 0,5 procent under tredje kvartalet och 0,4 procent under andra kvartalet.
Italien är också i recession liksom Irland och Estland. Resten av länderna ligger kring nollstrecket. Det gäller även Sverige.
Senaste prognosen från Konjunkturinstitutet spår minustillväxt under årets fjärde kvartal och under första kvartalet 2009.
Inför helgens G20-möte i Washington talas alltmer om behovet av skattelättnader, inte minst för att hålla konsumtionen igång.
Europa har tvärbromsat och det gäller i stort övriga världen.
Hur illa är det med recession? Kanske inte så farligt som alla låter förstå. Enligt Wikipedia betyder recession ”mild lågkonjunktur”. Det låter ju överkomligt.
En ”djup lågkonjunktur” kallas depression. Det vill vi slippa.
Och till 2010 tror de flesta att det vänt uppåt.

När Kinas ekonomiska tillväxt nu sjunker påminns omvärlden än en gång om hur viktigt talet åtta är för de kinesiska ledarna.

Åtta är traditionellt ett lyckotal för många kineser, och det var därför ingen slump att OS i Peking inleddes åtta minuter över åtta på kvällen den 8 augusti 2008 (080808).

I modern tid har åtta också blivit ett nyckeltal i Kinas ekonomiska politik, genom att en BNP-tillväxt under 8 procent ofta pekas ut som en riskabel gräns eftersom en tillväxt under den nivån anses innebära en risk för socialt missnöje. I många andra länder skulle en tillväxt på 8 procent ses som mycket stark, men i Kina har behoven av nya jobb och förväntningarna om ökade inkomster beräknats kräva en tillväxt i ungefär den klassen.

Alla håller inte med om den beräkningen, och med stigande standard brukar länders ekonomiska tillväxt bli lägre. Fyra procents tillväxt i en stor ekonomi kan ju innebära en större standardhöjning än åtta procent i en liten ekonomi. Och Kinas ekonomi är flera gånger större nu än för bara tio år sedan.

Men för topparna i Peking har alltså en tillväxt på omkring 8 procent länge varit ett mål, och många kritiska analytiker är övertygade om att siffror friserats både upp och ner vid olika tillfällen när den verkliga tillväxten varit för stark eller för svag.

Den officiella tillväxttakten i Kina sjönk till 9 procent tredje kvartalet, efter att ha legat strax över 10 procent första halvåret och runt 12 procent förra året. Eftersom det mesta pekar nedåt och regeringen just sett sig tvungen att lägga fram ett gigantiskt stimulanspaket är den allmänna uppfattningen att fjärde årets tillväxt kommer att bli lägre än tredje.

Det är i det läget som åttan åter blir viktig. Skulle tillväxten sjunka klart under 8 procent kan det bli oro i lägret, och därför är frågan inte bara hur ekonomin utvecklas i verkligheten utan också hur den kommer att se ut i den officiella statistiken.

Visserligen hävdas ofta att kinesisk statistik blivit betydligt bättre än förr. Men det finns också gott om skeptiker som kan instämma med skribenten David Pilling i Financial Times (torsdag den 13 november): ”Kinesisk statistik och kinesiska mjölkförpackningar har något gemensamt: tro inte vad du läser på omslaget.”