Annons

SvD Näringsliv om finanskrisen

SvD

SvD

Den här bloggen är inte aktiv. Alla inlägg finns dock kvar som ett arkiv.

Cecilia Axelsson

Fungerar arbetsmarknadspolitiken inför en hotande ”massarbetslöshet”, det var frågan när SNS lockade till seminarium och trots den lutherska starttiden kl 7.45 var det fullspikat till sista plats.

Och svaret, så småningom, blev kanske snarast ett nja.

Ann-Sofie Kolm, docent vid Stockholms universitet och forskare vid IFAU, gjorde en rapp utvärdering från forskarhorisont.

Att kräva ökad sökaktivitet av de arbetslösa är helt rätt, forskningen visar klart att det fungerar. Att jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen har också starkt forskningsstöd. Däremot är det knappast rätt tajming nu för att gå vidare med det aviserade fjärde steget. Eftersom det är en strukturellt riktig åtgärd på sikt kan det möjligen ändå vara lika bra att komma till skott.

Den nya åtgärden som kallas Lyft, samhällsnyttig sysselsättning för arbetslösa, däremot finns det anledning att sätta frågetecken för. Risken är att den tränger undan ”riktiga jobb”.

Och arbetsmarknadsutbildningen har regeringen dragit ner för kraftigt på. Det finns forskning som visar att det faktiskt är något som fungerar, påpekade Ann-Sofie Kolm.

Mats Kinnwall, chefsekonom vid Sveriges Kommuner och Landsting, landade i sin föredragning kanske inte överraskande i slutsatsen att det är helt nödvändigt med ökade statsbidrag till kommuner och landsting. Annars väntar ”betydande neddragningar” i offentliga sektorn med risk för permanent höjd arbetslöshet.

SKL räknar också kallt med att statsbidragen plussas på i den kommande budgetpropositionen.

I Stockholms läns landsting däremot verkar krisen inte vara överhängande. Enligt landstingsdirektör Mona Boström har den bara lett till ökningstakten för både anställningar och lönenivåer har mattats av.

Eftersom den dominerande känslan i vården är risken för en kommande arbetskraftsbrist är överanställningarna konstanta, enligt Mona Boström. Hon bedömde

att det generellt finns en effektiviseringspotential på 25-30 procent. Så det är bara bra för landstingen att få lite press på sig med jämna mellanrum, ansåg hon.

Den brandfacklan hade kunnat utlösa animerad debatt, om några fackliga företrädare hade funnits med på gästlistan. Vilket det alltså inte gjorde.

Cecilia Axelsson

Sacos samhällspolitiske chef Gunnar Wetterberg fnyser åt pratet om ”gröna skott” . Krisen har långt kvar till en vändning, varnar han.

I en rapport om unga akademikers arbetsmarknad påpekar Wetterberg att kriser nästan alltid är mer utdragna och mångfacetterade än vi skulle önska.

Som exempel jämför han med 1990-talskrisen: från starten med ränteköraren mot kronan i oktober 1990 dröjde det till 1994 innan arbetslösheten kulminerade. Och socialbidragen toppade först 1997-98.

Slutsatsen blir biblisk:

– Den äldsta konjunkturbedömningen stod sig ganska väl – efter 1980-talets feta år följde krisens sju magra kor.

Kanske står sig Gamla testamentet som prognosinstitut. Men Gunnar Wetterberg blandar i viss mån äpplen med päron. Ingen hävdar att utvecklingen på arbetsmarknaden är parallell med konjunktursvängarna, det tar tid innan sysselsättningen vänder.

Akademiker borde ha en stark ställning på arbetsmarknaden, när vägen till ökad tillväxt enligt den allmänna uppfattningen går via ökat kunskapsinnehåll i varuproduktionen och kvalificerade tjänster.

Men som den nya rapporten lyfter fram slår konjunkturnedgången hårdast mot de som inte hunnit etablera sig i arbetslivet. När arbetslösheten ökar samtidigt som antalet lediga jobb minskar korkas arbetsmarknaden igen för alla unga, varnar Saco.

Som passar på att vädra några käpphästar som lösning. Den ena är att Arbetsförmedlingen – efter många påstötningar – skärper sig och ökar kompetensen i hur akademiker stöttas. Den andra att införa akademikerpraktik för nyexade.

Minskningen av de lediga jobb är dramatisk. På ett år har antalet nya lediga jobb hos Arbetsförmedlingen i princip halverats. I maj var det 30 000 nyanmälda platser, en minskning med 29 000 jämfört med maj förra året, enligt Arbetsförmedlingens senaste månadsrapport.

Cecilia Axelsson

Ljusbärarna i krisen blir allt fler.

Arbetsförmedlingen spår en arbetslöshet på 11,3 procent nästa år. Då är 539 000 personer utan jobb.

Men prognoschef Tord Strannefors säger ändå vid tisdagens presskonferens att han kan se ljuset i tunneln. Under andra halvåret 2010 stabliseras trots allt läget på arbetsmarknaden.

Svenskt Näringsliv ser det ekonomiska läget som väntar som en ”slakmota” – en sådan där seg svagt lutande uppförsbacke i längdspåret som stockholmare pga snöbrist sällan får njuta av.

Konjunkturen har bottnat i stora delar av exportindustrin och det finns faktiskt företag som rapporterar om tecken på återhämtning.

Företagarpanelen som tillfrågas inför konjunkturrapporterna blir också alltmer optimistisk. Visserligen är det fortfarande fler som räknar med att dra ner på antalet anställda än motsatsen. Men nu vinner de bara med knapp marginal.

Återhämtningen blir långsam och mödosam, poängterar Svenskt Näringsliv, som inte heller utesluter ”omfattande bakslag”.

Men även om ljusglimtarna blir allt fler handlar det inte några strålkastare som slås på. Både Arbetsförmedlingens och Svenskt Näringslivs prognoser pekar också på att vissa partier kommer att ligga i betydligt djupare skugga. AF spår en ungdomsarbetslöshet på 35 procent och ett mycket tuffare läge för industrin än tjänstesektorn. Svenskt Näringsliv ser en tilltagande regional obalans. I de senaste lågkonjunkturerna har industrilänen varit snabbast i uppgången. Den här gången blir det tjänstelänen som tar täten.

Leif Petersen

För fjärde månaden i rad stiger inköpschefsindex. Det stiger från en extremt låg nivå men det är rätt riktning. Index anses som en bra och snabb konjunkturindikator för svensk industri.

Mest positivt är att orderingången stiger till det högsta värdet sedan augusti förra året. Det är månaden innan Lehman Brothers föll och helvetet frös till is på världens finansmarknader.

Överallt i världen letar analytiker efter positiva tecken – eller gröna skott som alla säger. För oss som sett Peter Sellers i filmen Välkommen Mr Chance är det inte ett gott tecken när trädgårdsodlarfraser börjar användas om samhällsutvecklingen.

Ökad orderingång är ändå ett gott tecken. Varje dag som går utan att stora banker går omkull är också goda tecken. För det är helt klart att mycket återstår att göra.

”Det skulle vara mycket välkommet om många länder på ett effektivt och transparent sätt kunde skilja dåliga banker från goda”, sade riksbankschef Stefan Ingves vid senaste räntemötet enligt det protokoll som blev offentligt idag.

Om frasen ”många länder” översätts med USA och Storbritannien skulle det kunna lösa upp kramptillståndet i det finansiella systemet.

I väntan på det får vi glädjas åt ett svenskt inköpschefsindex som går åt rätt håll och har gjort så i flera månader.

Samtidigt kan man bli mörkrädd av de siffror som EU-kommissionen presenterade igår. Redan före krisen hade många – även stora – länder rejäla underskott i sina statsbudgetar.

Krisen betyder att underskotten når förskräckande nivåer.

Formellt får ett land i EU inte ha ett underskott större än 3 procent av BNP. Nu blir det dubbelt upp för hela EU i snitt. Och för vissa länder är det mycket värre.

Nästa år bedöms underskotten i Irland vara 15,6 procent, i Storbritannien 13,8 procent och i Lettland 13,6 procent.

Sveriges underskott blir 3,9 procent.

Att betala underskotten kommer att kosta befolkningarna i dessa länder och det tar tid innan de offentliga finanserna åter är i balans.

Leif Petersen

Finanskrisen fortsätter men än så länge sjunker räntorna till både hushåll och företag. Och både hushåll och företag fortsätter att låna mer.

Färska siffror från SCB visar att utlåningsräntorna under februari fortsatte nedåt.

Riksbanken sänkte styrräntan med 1 procentenhet i februari. Nästan lika mycket har nyutlåningsräntan på hushållslån med rörlig ränta eller en bindningstid på upp till tre månader gått ned.

Under februari sjönk dessa korta räntor med 0,85 procentenheter och var i snitt 2,69 procent. Under mars har tremånadersräntan sjunkit ytterligare och ligger idag på cirka 2,20 procent.

Nästan 70 procent av alla nya lån tas till rörlig ränta (det vill säga tremånaderslån).

Även låneräntor till företag har sjunkit under februari (minus 0,78 procentenheter).

Trots allt tal om kris på lånemarknaden och problem för företag att få lån så visar SCB:s statistik att lånevolymen växte med 11,7 procent i februari jämfört med februari 2008.

Även hushållen ökade sin lånevolym (plus 8,6 procent).

Leif Petersen

Svenskarna blev rejält uppskrämda av finanskris, varsel och begynnande lågkonjunktur under hösten. Trots mer pengar i plånboken minskade hushållen sin konsumtion. Pengarna lades i stället i spargrisen.

I Skåne räddas handlarna av köpglada danskar som upptäckt tjusningen i lågt värde på svenska kronan. Enligt branschorganisationen Svensk handel, citerad av Öresundsregionens nyhetstjänst, stod danskarna för 20 procent av butikernas omsättning i Malmö och Helsingborg under december.

Resten av 2008 var motsvarande siffra 13 procent.

Även efter julhandeln har allt fler danskar tagit turen över bron för att handla, främst elektronik och kläder.

Antalet danskar som köper weekendbiljett på Öresundsbron har stigit med 59 procent sedan årsskiftet. Så mycket som varannan helgkund i Malmös butiker beräknas vara dansk.

Och butikerna i Malmö och Helsingborg förväntar sig att andelen danska kunder ska fortsätta öka under 2009.

Leif Petersen

I januari reviderade Swedbank ned prognosen för både den globala och svenska BNP-tillväxten rejält. Men redan nu – början av mars – måste prognosen justeras ned igen.

Och det finns bara en riktning för tillfället – allt blir sämre. Den senaste prognosen är hela tiden värst. Det gäller Swedbank och andra prognosmakare.

Nu tror Swedbank att den globala ekonomin minskar med 0,4 procent 2009. Nästa år blir tillväxten 2 procent.

För svensk del tror Swedbank att ekonomin krymper med 2,3 procent i år. Under 2010 ökar BNP-tillväxten med beskedliga 0,6 procent.

Svensk exportindustri påverkas starkt av den lägre internationella efterfrågan. Export och investeringar sjunker kraftigt och Riksbankens styrränta sänks till 0,5 procent i april och först i slutet av 2010 börjar räntan åter höjas, förutspår Swedbank.

Inte bara prognoserna blir allt värre. Även faktisk statistik ser ofta – men inte alltid – riktigt mörk ut.

Under februari varslades 16 000 personer om uppsägning, enligt Arbetsförmedlingen. Det är inte den värsta varselsiffran någonsin. Däremot är det rekord för en februarimånad.

Tyvärr kommer vi att få se fler rekord slås innan det vänder.

Leif Petersen

Fjärde kvartalet 2008 var ett exempellöst kvartal. Världen var nära finansiell härdsmälta och räddades endast tack vare gigantiska insatser från centralbanker och regeringar.
När kreditgivningen nästan torkade upp fick världens industrier stora problem. Lagda order avbeställdes och nya lyste med sin frånvaro.
Svenska företag reagerade väldigt snabbt. Produktionen drogs ned samtidigt som varslen ökade.
Under fjärde kvartalet minskade varuexporten från Sverige med 10,6 procent i volym visar färska siffror från SCB. Varuimporten sjönk med 9 procent i volym.
Det är kraftiga fall men när de olika branscherna skärskådas blir det ännu värre. Exporten av verkstadsvaror sjönk med 17 procent i volym under sista kvartalet 2008. Vägfordon sjönk med 32 procent och personbilar minskade med 52 procent jämfört med motsvarande period året före. Mer än hälften av personbilsexporten försvann således.
Importen av personbilar minskade också men inte lika mycket (33 procent).
Alla ryckte i nödbromsen men mest drastiskt drabbades personbilar. Där finns förklaringarna till produktionsstopp, varsel och framförhandlade permitteringsavtal.
Ingen ser någon vändning och i januari fortsatte raset. Det finns bara totalsiffror för varuexporten i löpande priser. Den sjönk med 25 procent i januari jämfört med motsvarande månad förra året.

Leif Petersen

Ta ansvar för hela ekonomin. Inte bara din egen business, säger regeringen med Borg och Odell i spetsen. Uppmaningen riktas mot banker och kreditinstitut.
Runtom i de stora industriländerna (USA, UK, Tyskland o s v) har staten gått in direkt med kapital i bankerna för att hålla dem kvar på banan. President Bush fick avsluta sin politiska karriär med gigantiska statliga insatser för att hålla igång ekonomin.
Nu måste även den svenska borgerliga regeringen göra sig beredd att köpa in sig i de svenska storbankerna. Hittar bankerna inget ägarkapital på marknaden står Borg och Odell redo med 50 miljarder kronor.
I dagens börsläge är det inte kattskit. SEB har ett börsvärde på 23 miljarder kronor och Swedbank värderas till 21 miljarder kronor.
För att förbättra de svenska bankernas möjlighet att låna ut till företag och hushåll måste bankerna öka sitt eget kapital. Det är då Borg och Odell står och väntar med en påse fylld med 50 miljarder kronor.
I praktiken är det Bosse Lundgren på Riksgälden som lånar upp pengarna. Förslaget om att staten är beredd att satsa pengar i nyemissioner kommer samma dag som det spekuleras om SEB:s nyemission.
Enligt DI är nyemissionen på drygt 15 miljarder kronor och Investor har garanterat 30 procent. Borg och Odells förslag betyder att staten kan ”delta med upp till 70 procent av en privat emission på samma marknadsmässiga villkor som andra investerare”, som det står i pressmeddelandet. En händelse som ser ut som en tanke?
Regeringen vill att bankerna tar samhällsansvar – det betonas både i pressmeddelandet och på presskonferensen.
Finanskrisen är långt ifrån över. Hur stor del av finansmarknaden ligger i statens händer när krisen klingat av? Det är en 10 000 – dollarfråga.