Annons
X

Adam Erlandsson om digitala trender

Adam Erlandsson

Adam Erlandsson

DIGITAL MUSIK Nya siffror pekar på att det kan vara en efterlängtad vändning på gång för den ack så sargade amerikanska skivförsäljningen. Frågan är bara hur stor del branschen själva haft som pådrivare.

Efter en långvarig nedåtgående trend rapporterar Bloomberg nu att albumförsäljningen i USA vänt uppåt igen för första gången sedan 2004. I artikeln nämns flera möjliga faktorer bakom uppgången – fler storsäljare, lägre priser, fler plattformar för såväl distribution som marknadsföring och promotion samt tjänster för strömmad musik som Spotify och Rdio.

Visst går det att dissekera de olika faktorerna och argumenten bakom. Det går också att diskutera huruvida detta egentligen är något slags början på en vändning för den problemtyngda branschen eller om det bara är ett tillfälligt positivt hack i den nedåtgående spiralen.

Jag väljer dock att behålla de optimistiska och lätt verklighetsförvrängande glasögonen på ett tag till och letar efter en gemensam nämnare, söker efter en röd tråd i de anledningar som branschrepresentanterna själva väljer att lyfta fram som viktiga faktorer.

* Lägre priser: Uppenbart bra för konsumenterna.

* Fler plattformar för distribution och marknadsföring: Uppenbart bra för konsumenterna.

* Nya tjänster för strömmad musik, med allt vad det inneburit i form av nya sätt att upptäcka, lyssna på och betala för musik: Uppenbart bra för konsumenterna.

Inget av detta är sådant som skivbolagen själva drev igenom när marknaden började falla för runt tio år sedan. Ryggmärgsreaktionen var defensiv – existerande marknader och affärsmodeller skulle skyddas till vilket pris som helst och steget till den digitala världen behandlades som vilket formatbyte som helst – precis som när cd-skivan ersatte lp-skivor och kassetter så skulle konsumenterna betala en gång till för att få sin musik i digitalt format. Existerande storsäljare blev mallen för hur storsäljare skulle drillas, paketeras och distribueras.

Den där första impulsmässiga ryggmärgsreaktionen är inte alltid den bästa på lång sikt. Det där första självhävdelsebehovet, den första impulsen av hämndbegär är sällan särskilt konstruktiv eller fruktbar i ett längre perspektiv. Om man ser till hur diskussionen förs i dag och hur inställningen till digitala tjänster förändrats så tror jag att skivbolagen insett det.

Det nyligen förlängda samarbetet mellan Telia och Spotify är ett ganska bra exempel. I det pressmeddelande som skickades ut uttalade sig Sverigecheferna för de fyra stora skivbolagen om hur positivt de såg på samarbetet och hur viktigt det varit för den svenska musikmarknaden.

För inte särskilt många år sedan hade det varit fullständigt otänkbart att skivbolag hade applåderat en teleoperatör på det sättet. Telia är ju också en ISP – en internetleverantör – och i den jargong som gällde då var de den kanske viktigaste skurken bakom piratkopieringen – de tjänade ju pengar på att erbjuda uppkopplingen och de vägrade stoppa fildelningstrafiken.

För inte så hemskt många år sedan hade själva idén om Spotify verkat fullständigt bisarr, eller åtminstone totalt orealistisk. Men Daniel Ek och hans team lyckades övertyga skivbolagen om att satsa på modellen – ryggmärgsreaktioner till trots.

Däremot tror jag inte att samarbetsviljan är huggen i sten. Spotify och de andra strömmande musiktjäsnterna har en hel del bevisande kvar att göra. Ett samarbete förblir bara ett samarbete så länge båda parterna känner att de har något att vinna på att samarbeta. Och skivbolagens behov av intäkter från den digitala sidan lär inte minska, för även om albumförsäljningen i absoluta tal ökat i USA så har de sammanlagda intäkterna fortsatt ner även i år.

Lösningen på skivbolagens problem lär inte vara riktigt så enkel som att bara släppa in alla aktörer som vill göra något nytt och anlita en massa fokusgrupper och låta konsumenternas viljor diktera affärsplaner.

Men att se till att erbjuda produkter som konsumenterna vill ha till ett pris som de är beredda att betala för är åtminstone en början.