Specialpolisen Björn Sellström skriver på Brännpunkt i dag att Högsta Domstolen bör ändra bedömningen i det så kallade mangamålet som tas upp i dag. Målet gäller en mangaexpert som dömts för innehav av barnpornografi trots att det handlade om tecknade gestalter, inte riktiga barn.
Flera hundra kommentarer har redan postats under artikeln, och till största delen får Sellström ett stort stöd bland läsarna på SvD.se. Men signaturen Celev är kritisk: ”Är det någon mer än jag som reagerar kraftigt på att en polisman, som är tänkt att jobba mot sexuella övergrepp mot barn och som har som arbete att skydda barn i vårt rättsväsende, går ut i media och försvarar en man som är dömd för barnporrbrott?”
Ett snabbt svar kommer från Saranya Meyner: ”Jag tycker snarare att det är fruktansvärt bra att en polisman som ska skydda och värna om RIKTIGA barn skriver om problematiken att slösa resurser på att jaga människor som aldrig lagt ett finger på något barn eller konsumerat dokumenterade övergrepp på barn. Bara för att en person är dömd för ett brott av staten betyder det inte att det är rätt. Säg det till alla som dömts i mindre öppna stater för att ha uttryckt sin åsikt.”
Signaturen Celev står dock på sig i argumentationen: ”Inga sunda män konsumerar barnporr. Oavsett om det sker i manga-serieform eller annat. Det vill säga inga människor behöver barnporr. Förutom pedofiler, då.”
Svar den här gången kommer från signaturen Scary_Devil_Monastery: ”Det där argumentet håller inte vatten ens en gång. Teckningar av sexuella övergrepp på barn må vara osmakliga, vidriga eller i japansk form bådadera och tillika absurda. Men att påstå att enbart pedofiler kommer att läsa japansk manga med viss inriktning är lika virrigt som att hävda att enbart lustmördare tittar på filmer som gestaltar mord. Den kopplingen går ej att göra. Men förvisso, det är billig och lättanvänd retorik.”
Signaturen Zorea: ”Detta är helt klart en könsfråga precis som frågan om barnporr – intressant. Det är bara män som skriver här och är positiva. Barn och kvinnor hörs inte – som vanligt.”
Ett annat argument i diskussionen kommer från signaturen Alfons_183: ”Det är inte sexualiseringen av barn det gäller! Det handlar om rättssäkerhet! Det handlar om att fantasier inte kan vara straffbart! Jag vill inte se den mangan o gillar inte att den nu skulle föreställa barn. Men det gör inte att man kan straffa någon för något som inte skett i verkligheten! Om tekniken fanns att övervaka tankar, skulle du vilja att man kunde bli straffad för något man tänkt?”
Missa inte diskussionen på SvD.se. Delta gärna själv – men tänk på att följa de regler SvD har för kommentering!
