Annons

Andrén Meitons Makro

Louise Andrén Meiton

Louise Andrén Meiton

Fredrik Reinfeldt lämnar. Beskedet kom alldeles nyss. I morgon ska regeringen lämnar in sin avskedsansökan. Reinfeldt själv går till våren när en ny ledare utses. Finansminister Anders Borg har också gjort klart att han inte kandiderar till Riksdagen, inte heller finansmarknadsminister Peter Norman.

Kanske öppnar nya ansikten för nya samarbeten. Kanske ska inte en S+M regering uteslutas? Det kan bli ännu mer osäkert i världen. Då kan de två stora partierna välja att gå samman.

En sak är säker. Det kommer att ta tid innan vi vet mer om hur Sverige ska styras.

Vad säger då marknaderna? Kronan har under valkvällen försvagats något. Analytiker som nyhetsbyrån Bloomberg har talat med spår en stökig höst. Tar regeringsbildningen lång tid innebär det ökad osäkerhet, och osäkerhet gillas inte på marknaderna.

Kanske blir hösten tjänstemännens? Om politikerna måste kohandla blir det upp till myndigheternas fotfolk att agera.



Louise Andrén Meiton är makroreporter på SvD Näringsliv. Här kan du läsa allt ifrån små spaningar av konjukturläget till analyser av större skeenden. Plus betraktelser av stämningsläget hos beslutsfattarna på Riksbanken och Finansdepartementet.
Louise Andrén Meiton

Jag har just varit med live i webb-TV på svd.se – diskuterade det ekonomiska läget med Pär Magnusson på RBS.

Vi båda resonerade kring hur Riksbankens ränta nära noll påverkar nästa finansminister. Det är ett ovanligt läge när Riksbankens räntevapen nästan är uttömt. Blir det ett sämre läge i Sveriges ekonomi, om Europa går ännu sämre, om krisen mellan Ukraina och Ryssland förvärras, blir det upp till Finansministern att agera.

Pär Magnusson betonade att Riksbankens låga ränta ger Finansministern ett stort spelrum. Landet Sverige kan låna historiskt billigt.

Kanske kommer krona-för-krona att förpassas till byrålådan. Valresultatet är fortfarande oerhört osäkert. Vilken nagelbitare!

Louise Andrén Meiton

När jag skriver det här är klockan strax efter 18 på söndagskvällen den 14e september. Valsöndagen.

SVT:s valu-undersökning kommer klockan 20, när vallokalerna har stängt. Två timmar av valet återstår alltså.

På väg till redaktionen såg jag Socialdemokraternas valgeneral Jan Larsson med mobilen i handen. Sammanbiten. Kostymklädd. Det är bråda timmar nu för alla politiker och valarbetare. Många månaders slit ska ge resultat. Mycket står på spel.

I morgon bitti kommer några och vakna som vinnare, andra känna sig som förlorare. Samtidigt finns det saker som bara måste tas tag i.

Sverige behöver en höstbudget. Det är alltid ont om tid för den regering som tar över att hinna syn ihop en budget. Förutsatt att inte Anders Borg får fortsätta.

Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden behöver styrning inför det finansiella stabilitetsrådets nästa möte. När Jonas Fröberg och jag intervjuade Anders Borg berättade han om hur arbetet med bindande amorteringskrav fortgår (ni ser hela intervjun här) men Borg eller någon annan behöver uppdateras mera.

Jag skriver Borg eller någon annan. Ännu är valutgången oviss. Nu är det bara drygt 1,5 timma kvar. Fortsättning följer.

Lästips! Med 30 min kvar innan vallokalerna stänger kommer här en länk till Economists analys. Man kan hålla med eller inte hålla med tidningen – men det är alltid lite roligt att läsa hur internationella medier skriver om Sverige.

 

 

 

 

Louise Andrén Meiton

Riksbanken skakade om de svenska hushållen och företagen med den oväntat stora räntesänkningen i juli. Nu är reporäntan nere på 0,25 procent och när de sex högsta cheferna träffas nästa vecka väntas klart mindre dramatik.

Men det betyder inte att lugn och ro stundar. Både Swedbank och SEB:s ekonomer spår att räntan sänks ännu en gång, ner mot 0,10 eller 0,15 procent.

Klart är att inflationen kommer att vara i fokus, under en lång tid framöver. Enligt mina källor ska det också ha varit inflationsprognoserna som låg bakom den stora sänkningen i juli. Krasst räknat var det svårt att få ihop en prognos där KPIF gick mot 2 procent, utan en stor sänkning.

Samtidigt ville riksbankscheferna Stefan Ingves och Kerstin af Jochnick bara sänka ner till 0,5 procent. Deras reservation har kallats ”grumlig” av tidigare riksbankschefen Lars EO Svensson – hans inlägg på bloggen Ekonomistas läser ni här. 

Dramatiken gäller alltså inte bara penningpolitiken utan också i viss mån relationen mellan de olika cheferna. Ingen annan myndighet i Sverige styrs av 6 olika chefer. 6 olika chefer som varje gång röstar när de fattar beslut, och kan reservera sig om de blir nedröstade.

Över allt styrs också dramat delvis från USA. Den stora utmaningen för många centralbankschefer världen över blir att hantera effekterna när USA en dag ändrar riktning på sin penningpolitik. Någon gång kommer USA:S centralbank Federal Reserve att lämna nollräntan. Frågan är vad som händer då?

Ett ytterligare lästips här är just högsta Fed-chefen Janet Yellens tal från konferensen i Jackson Hole – som ni hittar här. 

På torsdag kablas ytterligare ett räntebeslut ut från Riksbanken. Räntan väntas bli kvar på 0,25 procent. Men mer dramatik kommer, längre fram.  

 

Louise Andrén Meiton

Att tala är silver, att tiga är guld. Att tala fort – är det då brons?

Jag talar själv fort, mycket fort. Men i söndagskvällens ekonomidebatt på SVT fanns det flera politiker som kunde få in ännu fler stavelser per minut. Frågan är bara: till vilken nytta?

Om någon av politikerna hade vågat att sänka tempot hade kanske deras budskap kommit fram. Men det kräver en sak till: att de tycker något.

Debatten pågick i 90 minuter. Ni ser hela om ni klickar här (länk till SVT). Mellan minut 26 och 36 (ungefär) skulle hushållens skulder debatteras. Den senaste siffran från SCB visar att hushållen tillsammans har lånat över 2,4 miljarder kronor för bostadsköp. Förändringar vad gäller bolån kommer krasst att påverka många människor. Många av er läsare tycker säkert att jag tjatar om just skuldfrågan men sanningen är att den berör många plånböcker och även hela landets ekonomi.

Vad sa då de åtta?

Många av politikerna använde ordet ”orolig”, det är ingen kioskvältare. Många vill få igång byggandet, ingen kioskvältare det heller. Däremot verkar finansminister Anders Borg ha krattat manegen väl inför ett framtida amorteringskrav. ”Det kan vara en god idé”, sa Miljöpartiets Per Bolund.

Bara Centerpartiets Martin Ådahl nämnde ordet ränteavdrag men han talade samtidigt så snabbt att jag är osäker på om någon hann uppfatta det.

Däremot nämnde ganska många av politikerna ord som ”blocköverskridande majoritet” och ”enhetlighet i Riksdagen”. Impopulära förslag som påverkar många människor kan det nog vara smart att fatta i grupp. Gissningsvis kommer det också någon utredning efter valet, eller kanske den av riksbankschef Stefan Ingves önskade kommissionen?

Men den som vill förutspå hur valet kommer att påverka den egna plånboken gör bäst i att göra en traditionell ”om-ifall-att-analys”.

Själv undrar jag om politikerna kommer att sänka hastigheten på tungan och stämbanden efter valet. När de har krassa besked att komma med. Det återstår att se.

Louise Andrén Meiton

Augusti är här. På SvD Näringslivs redaktion är vi allt fler som lämnat semesterdagarna och anslutit oss. Mycket händer. Nu är det bara veckor kvar till nästa räntebesked från Riksbanken. Om en dryg månad är det val.

Igår var jag på seminarium på Rosenbad. Finansminister Anders Borg hade bjudit in till konferensen Moving ahead – om tiden efter finanskrisen. En återkommande kommentar från gästerna var dock att krisen inte är över. Det var också Harvardprofessorn Carmen Reinharts budskap – en längre intervju med henne läser du här!

Nu snart 6 år efter att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers kollapsade finns det en sorts luttrad känsla bland många ekonomer och beslutsfattare. Den luttrade känslan gör också deras åsikter och uttalanden tydligare.

Först ut att tala var Stanley Fischer, relativt ny vice ordförande i den amerikanska centralbankens styrelse. Hans tal är värt att läsas – ni hittar det här.  Givetvis var Fischer försiktig med att kommentera sin syn på amerikansk penningpolitik. Den enkla förklaringen är att han inte behöver skrika för att höras, hans åsikter kommer att spela roll. Det betyder också att varje liten antydning kommer att tolkas om och om igen.

Men Fischer tog upp ett ämne som kan påverka också oss i Sverige ganska konkret. Fischer kom närmast från posten som högste chef för Israels centralbank. Den mest effektiva åtgärden som de vidtog för att bromsa de israeliska hushållens skuldsättning var att begränsa hur stor del av lån som får tas med rörlig ränta. Här hemma har riksbankschef Kerstin af Jochnick lyft samma idé, bland annat vid Riksbankens julimöte.

Även efter valet den 14e september lär de svenska hushållens skulder vara i fortsatt fokus. Räkna med att Fischer och af Jochnicks räntebegränsningar kommer att debatteras vidare. Finansminister Anders Borg har gjort klart att ett amorteringskrav för hushållen står högst på hans agenda. Men den senaste opinionsundersökningen från Sifo pekade i stället på en knapp rödgrön minoritet i Riksdagen. Frågan är vad som står högst på Magdalena Anderssons (S) agenda.

Augusti är här. Snart drar valrörelsen igång på allvar. Vallöftena kommer. Men lyssna också efter det som inte sägs. De partier som vinner valet kommer att behöva fatta både populära om impopulära beslut. Frågan om hushållens skulder kommer att finnas kvar, länge.

 

 

 

Louise Andrén Meiton

Ni som följt makrobloggen har kunnat läsa om hur bedömarna på banker och institut trodde att Riksbanken skulle göra idag. Alla 11 var ense om räntan skulle sänkas med 25 punkter. Alla hade fel.

Nu är verkligheten inte svart eller vit utan mer en gråskala. Därför vågar jag slå fast att Handelsbankens ekonomer så här långt ser ut att ha haft mest fel. De spådde en räntehöjning till 0,75 procent i december i år. Riksbankens besked idag var att räntan höjs till 0,5 procent först i slutet av nästa år. Duvorna på bankerna SEB, Swedbank och RBS fick mest rätt. Även om de trodde på en mindre sänkning idag och ytterligare en i höst.

Men att Sverige sommaren 2014 skulle ha en reporänta på 0,25 är det få som förutspått. Det trodde inte heller jag. 

Det var inte heller riksbankschef Stefan Ingves önskan, men idag fick inte den högste chefen sista ordet.

bild (38)

Louise Andrén Meiton

Thomas Piketty är just nu en av Europas, kanske världens, mest omtalade ekonomer. Han sa själv på ett seminarium i Almedalen idag att hans forskning inte är särskilt smart, bara djup och tidskrävande.

I en tid då hjulen bara snurrar fortare och fortare får orden djup och tidskrävande en extra dimension. Vad Piketty har gjort är att undersöka hur förmögenheter fördelas i samhällen, och hur utvecklingen har sett ut över tid. Hans egen analys är att klyftorna ökar och att inkomstskatter därför behöver vara mer progressiva, och att det bör finnas arvs- och gåvoskatter. Dessutom vill han att det satsas på utbildningssystemen.

Hans egen analys över Sverige kan ni se här! 

En del av Pikettys hype beror nog på att han är rätt i tiden. Även om han själv ser sig forskare, och enligt honom själv ej medlem i något politiskt parti, är det givet att den vänstervind som blåser gynnar honom.

Allt fler bedömare talar också om att globaliseringen av världen inte har gynnat alla människor. De högutbildade har kunnat kräva högre löner, de har fått fler möjliga arbetsgivare i fler olika länder. De med lägre- eller ingen utbildning har hamnat i motsatt situation.

Att det är nya tider märks också på att stora organisationer som Internationella valutafonden har ändrat riktning. IMF:s helomvändning vad gäller hur länder bäst hjälps ur en kris är remarkabel. Det gick inte att svälta sig ur en kris, har IMF insett nu.

Men tillbaka till djup och tidskrävande. År 2014, med Twitter, Facebook och åsikter som flyger kors och tvärs är det befriande när någon tagit sig tid att forska på hur någonting egentligen ser ut. Även om det tar tid, garanterat är långtråkigt och resultatet kommer att ifrågasättas. 

Jag hade själv en lärare i skolan vars mantra var: ”ni måste tänka, inte tycka”. Som journalist kan jag bara hoppas att fler forskare orkar göra vad Thomas Piketty har gjort. Oavsett hur man tolkar hans bok och hans forskning ger den utrymme för tankar, och inte bara åsikter.

 

Louise Andrén Meiton

Just nu sammanställer jag alla svar på min enkät om Riksbankens framtida räntebesked. Alla är överens om att Riksbanken sänker reporäntan i juli, ner till 0,5 procent.

Men framtidsbilderna är klart spretigare.

* Swedbank, SEB och RBS ekonomer tror på ytterligare en räntesänkning i höst. Övriga på oförändrad ränta.

* Handelsbanken spår att den första höjningen kan komma redan i slutet av det här året, RBS svarar i stället att det dröjer till 2016.

Kanske är spretigheten bara ett tecken på hur svårbedömt läge det är just nu. Alla försöker förstå varför inflationen har bitit sig fast på låga nivåer, och vad Riksbanken kan göra.

Själv kan jag inte låta bli att tänka på en intervju jag gjorde med den italienska forskaren Raffaella Giacomini. Hennes forskning nagelfar prognosmodeller och hon ger inte mycket för långa framtidsbilder som Riksbankens räntebana. Det är helt enkelt svårt att förutsäga vad som kommer hända i framtiden.

Läs hela intervjun med Raffaella Giacomini här!

Ni läsare får om några dagar ett långt svep att klicka er igenom. Läs alla bedömares analyser och avgör själva vem ni tror har mest rätt.

En sak är dock klar. Det vore en enorm överraskning om Riksbanken inte sänker räntan nästa vecka.

 

Till alla nyfikna, här är frågorna i enkäten. 

– Vad gör Riksbanken med reporäntan och räntebanan vid mötet nu i juli?

– Vad gör Riksbanken under hösten – kan det komma ytterligare sänkningar?

– Hur mycket kan Riksbanken påverkan inflationen? Vad mer krävs för att nå målet på 2 procent ska nås?

– När når KPI-inflationen i Sverige 2 procent? Varför då?

– När kommer den första höjningen av räntan och varför vid den tidpunkten?

– Det är valår. Om du vore finansminister, vilket område skulle du prioritera allra mest och varför? Vilken reform skulle du göra allra först?

 

 

 

Louise Andrén Meiton

För ett par dagar sedan skrev jag om maktstriden till EU:s toppjobb. Nu står fler flaskor vin på spel.

Senaste källan tips är följande, med motivering i citattecken.

Jean-Claude Juncker – ordförande Europeiska rådet (Här är båda källorna alltså överens)
”Som kommissionsordförande skulle han få alldeles för mycket makt, som ordförande i det Europeiska Rådet blir han springpojke. Och det kan nog även Cameron (och Reinfeldt) acceptera.”

Christine Lagarde – ordförande EU-kommissionen (här står den första flaskan vin på Helle Thorning-Schmidt)
”Konservativ, kvinna, kunnig, internationellt erfaren och uppskattad och från ett av EU:s kärnländer.”

Helle Thorning-Schmidt – som EU:s utrikesminister

Bubblare: Ursula von der Leyen, Tysklands nuvarande försvarsminister.
”Min känsla är att Angela Merkel gärna vill bli av med henne eftersom hon är en tydlig konkurrent och tänkbar efterträdare.”
”Det är inte illa att 55 år gammal ha hunnit bli läkare (gynekolog), fött sju barn (!), följt med sin man professorn till USA och ändå varit minister sedan 2005. Flytande på engelska, tyska och franska från uppväxten i Bryssel där hennes far var generaldirektör i EU.”

Hyfsat snart behöver EU:s politiker bestämma sig. Fortsättning följer.